Mot en eko-effektiv ekonomi - Jämtkraft energibolag

EKO-EFFEKTIV EKONOMI 1

Mot en eko-effektiv

ekonomi – 12 svenska exempel

Producerad av: Miljödepartementet och Näringsdepartementet

Juli 2009

Artikelnummer: M2009.26

Grafisk formgivning: Svensk Information

Tryck: Edita Västra Aros, juli 2009

Omslagsfoton: Peter Rutherhagen/Johnér, Johan Warden/Johnér,

OregonDOT, Kenneth Bengtsson/Johnér (baksida)

Webbplats för Sveriges ordförandeskap: se2009.eu


Vi upplever idag flera globala kriser. Den globala klimatutmaningen sammanfaller med den ekono-miska krisen. En kris kan användas som vändpunkt – som en unik möjlighet till en förändring som be-hövs. Under Sveriges ordförandeskap i EU vill vi lyfta fram möjligheterna med en eko-effektiv eko-nomi som svar på både klimatutmaningen och den ekonomiska krisen.

Temat eko-effektiv ekonomi kommer att vara övergripande för flera olika ministerråd. Mötena syftar till att skapa en gemensam förståelse för Europas möjligheter att ta sig ur den ekonomiska krisen genom en grön väg mot stärkt konkurrens-kraft, välfärd och nya jobb.

Genom att lyfta fram exempel vill vi visa hur ett engagerat och pådrivande miljöarbete kan resultera i internationella konkurrensfördelar. Det svenska ordförandeskapet vill samtidigt bidra till diskussionen hur en ny Lissabonstrategi för jobb och tillväxt ska resultera i ett grönare Europa. Detta är även en möjlighet att stärka EU:s position inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn.

Jordens befolkning väntas öka från sex till nio mil-jarder till mitten av 2000-talet samtidigt som världs-ekonomin fortsätter att växa ytterligare fyra eller fem gånger. Det kommer att leda till stora utmaningar, både för den globala ekonomin och för miljön.

Behovet av nya produkter, tjänster och system-lösningar som bidrar till omställningen kommer att vara stort. En eko-effektiv ekonomi kan visa vägen till nya jobb och ersätta en del av de jobb som idag förloras inom europeisk industri. Små- och medel-stora företag har en central roll för nya, innovativa lösningar, tillväxt och jobb.

Utmaningarna för Europa behöver mötas på ett samlat sätt i olika politikområden, såsom miljö-, energi-, industri, forsknings- och handelspolitik. Vi behöver effektiv teknik och smarta systemlösning-ar, men även anpassade institutioner och styrme-del. Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt, har visat sig vara effektiva verktyg för att bryta sambandet mellan ökad till-växt och utsläpp av växthusgaser. En grundförut-sättning är att det måste löna sig att göra rätt. Det måste löna sig att investera i det nya, effektiva och miljövänliga.

Sverige är ett av de europeiska länder som har erfarenhet av ett långsiktigt klimatarbete där om-ställningen av energisystemet och minskade utsläpp

FÖRORD

” Det måste löna sig att investera i det nya, effektiva och miljövänliga.

4 EKO-EFFEKTIV EKONOMI

av växthusgaser kombinerats med ekonomisk till-växt. Sedan 1990 har utsläppen minskat med drygt 9 procent samtidigt som tillväxten i ekonomin var cirka 48 procent. Vi har goda erfarenheter av ekonomiska styrmedel för att stimulera till en om-ställning och effektivisering av industrin. I den här korta skriften presenteras 12 svenska exempel som kan ge inspiration och kunskap i riktning mot en eko-effektiv ekonomi i Europa.

Europas svar på den ekonomiska krisen bör vara att låta miljölösningarna dra igång ekonomin och investeringar. En omställning till eko-effektiv eko-nomi före resten av världen kan ge oss i Europa betydande konkurrensfördelar. Stärkt konkurrens-kraft och tillväxt kan nås samtidigt med en hållbar energiförsörjning, en effektiv resursanvändning och ett uppfyllande av våra klimat- och miljömål.

” En omställning till eko-effektiv ekonomi före resten av världen kan ge oss i Europa betydande konkurrensfördelar.

Maud Olofsson

Näringsminister

Andreas Carlgren

Miljöminister

Paw

el Flato

Paw

el Flato


EKO-EFFEKTIV EKONOMI

ling i ett bredare perspektiv.

den växande, industrialiserade världen möter samma

turism och jordbruk.

mer miljövänliga produkter och tjänster.

därmed även känslighet för stora prisvariationer.

aktörer.

positiv utmaning för Europa.

12 SVENSKA EXEMPEL

Renova

Ulf B

ergström/S

tockholms stad


ATT BYGGA UPP EN HÅLLBAR STADSDEL FRÅN GRUNDEN

Runt Hammarby Sjö i Stockholm har en ny stadsdel växt fram. Ett nedslitet hamn- och industriområde har sanerats, bebyggts och förvandlats till en modern och miljöanpassad stadsdel. Hammarby Sjöstad är Stockholms största stadsbyggnadsprojekt. En särskild organisation inom Stockholms stads exploateringskontor ansvarar för byggnadsprojektet. Sjöstaden har ett eget miljöprogram där det finns en integrerad tanke för både energi-försörjningen, vatten- och avloppssystemet och avfallshanteringen.

Lennart Johansson/Stockholm

s stad


Sjöstaden utgör en naturlig utvidgning av Stock-holms innerstad, vilket präglar såväl utformningen av infrastruktur, stadsplanering som bebyggelsen. Förutsättningarna för denna utvidgning har varit en omfattande rekonstruktion av infrastrukturen där trafikbarriärer byggts bort och där gamla indu-stri- och terminalområden avvecklats, koncentre-rats eller kunnat få en ny användning.

Storskaligt projekt med många investerareNär stadsdelen Hammarby Sjöstad är fullt utbyggd kommer den att inrymma 11 000 lägenheter. Totalt beräknas det bo och arbeta 35 000 personer inom området. Samtliga områden i stadsdelen har blan-dade upplåtelseformer. Relationen mellan hyres-rätter och bostadsrätter är 45 procent respektive 55 procent. I samband med Sjöstadens utvidgning pågår också en utveckling av områdets kommunala och kommersiella service, liksom en ökad satsning på kollektivtrafiken.

För att möjliggöra finansieringen av stadsdelen har många olika parter varit inblandade. När hela byggprojektet är färdigt kommer kostnaden uppgå till 45 miljarder kronor. Stockholms stad är tillsam-mans med cirka 25 olika byggbolag initiativtagare till grundandet av Hammarby Sjöstad. Byggbola-gens investering motsvarar drygt 80 procent av kostnaderna för hela projektet. Nettoinvesteringen

för Stockholms stad är 2 miljarder kronor. Myndig-heterna Banverket (spårbunden trafik) och Väg-verket (dragningen av trafikleden Södra länken) är också delfinansiärer.

Stockholms stads miljömål för Hammarby SjöstadStockholms stad satte redan från början hårda mil-jökrav på byggnader, tekniska installationer och tra-fikmiljö. Målet med miljöprogrammet är att halvera den totala miljöbelastningen med hälften jämfört med ett område byggt i början av 1990-talet.

När Sjöstaden byggdes bevarades naturen så mycket som möjligt och nya grönområden skapa-des. Marken sanerades och gammal industrimark förvandlades till attraktiva bostadskvarter med vackra parker och gröna stråk. Eftersom transpor-ter är en tung belastning för miljön gjordes stora satsningar på kollektivtrafiken i området med både Tvärbanan, busstrafik och en färjeförbindelse som trafikerar Hammarby Sjö mellan södra och norra sidan av Sjöstaden. Färjan drivs av Stockholms stad och är gratis. Bilpooler har också öppnats för både boende och arbetande i området.

Miljöhänsyn gäller även alla material som an-vänds, såväl för de synliga materialen i fasader och mark som för material i byggnadernas inre – stom-me, installationer och utrustning. En bärande idé är att använda beprövade, hållbara material och miljö-


deklarerade produkter och inte kemiska produkter eller byggmaterial som innehåller farliga ämnen. Målet är även att stadsdelen ska vara hälsosam för de boende och att det ska finnas möjligheter till motion, idrott och kultur i närmiljön.

Hållbar och förnyelsebar energiNär Hammarby Sjöstad är färdigbyggt kommer de boende i området att producera hälften av den energi de behöver. Miljövänlig energi används i form av förnybara bränslen och återanvändning av spillvärme samt biogasprodukter i kombination med effektiv energianvändning i fastigheterna.

I Hammarbyverket utvinns värme ur det renade avloppsvattnet och som restprodukt får man kyla till fjärrkylanätet.

Högdalens kraftvärmeverkI Högdalens kraftvärmeverk används sorterat, brännbart avfall som energikälla vid produktion av el och fjärrvärme. Ett annat exempel på hållbar värmeförsörjning är att i Hammarby värmeverk ut-vinns spillvärme ur det renade avloppsvattnet som leds från Henriksdals avloppsreningsverk. Satsning-en på en centraliserad produktion av fjärrvärme och fjärrkyla används dessutom. Ur det avkylda renade avloppsvattnet som lämnar Hammarbyverkets vär-mepumpar växlas kylan till det vatten som cirkule-

rar i fjärrkylanätet i Sjöstaden. Kylan är alltså en ren restprodukt från fjärrvärmeproduktionen.

I Hammarby Sjöstad finns även flera solcells-anläggningar. Solens ljusenergi fångas upp och omvandlas i solceller till elektrisk ström. Solceller finns uppsatta på flera fasader och tak i området. Det finns även solfångare i ett kvarter. Dessa fångar solens varma strålar som sedan används till upp-värmning av varmvatten.

” När Hammarby Sjöstad är färdigbyggt kommer de boende i området att producera hälften av den energi de behöver.

Ulf B

ergström/S

tockholms stad


Den så kallade Hammarbymodellen är ett unikt kretsloppssystem som integrerar både energi, avfall, vatten och avlopp för bostäder, kontor och andra verksamheter i området. Kretsloppet är också tänkt att fungera som en förebild för utvecklingen av mot-svarande tekniska system i storstäder (se fi guren).

Allt dagvatten, regn- och smältvatten tas om hand lokalt på olika sätt.

Soporna sorteras i olika nedkast även för det sta-tionära systemet. De olika fraktionerna transpor-teras sedan med vakuum till containrar i en central uppsamlingsstation.

Hammarbymodellen

Illustration: Stockholms stad


Flagghusen är den nya generationen hållbart byg-gande i Västra Hamnen, Malmö. Västra Hamnen är ett internationellt ledande exempel på hållbar stadsutveckling. I den första etappen byggdes det uppseendeväckande demonstrationsprojektet Bo01 på gammal industrimark i varvsområdet. Bo01, Sve-riges första klimatneutrala stadsdel, byggdes som en europeisk bomässa år 2001 – City of Tomorrow. Det skapades som ett demonstrationsprojekt och skulle visa världen att hållbarhet kan vara attraktivt.

När det år 2004 beslutades att marken nord-ost om Bo01, som kom att få namnet Flagghusen, skulle exploateras var målet att bygga bostäder till en rimlig kostnad och med en hög hållbarhet. Det handlade nu om att visa att hållbart byggande inte behöver vara dyrt. Erfarenheterna från Bo01 togs tillvara, men ambitionerna sattes ännu högre. I kvarteret Flagghusen har man lyckats förena hög hållbarhet med lägenheter till rimlig hyra. Kvarte-ret består av 16 fastigheter och drygt 600 lägenheter varav två tredjedelar är hyresrätter. Projektet håller just på att färdigställas samtidigt som det pågår dia-log kring nästa etapp av området, kvarteret Fullrig-garen, där ambitionsnivån höjs ytterligare.

Det ”goda samtalet” om FlagghusenNyckeln till framgången med Flagghusen är dialog. I april 2004 startade ”det goda samtalet”. Tillsam-mans med 13 byggherrar och engagerade medbor-gare inledde Malmö stad en dialog kring arkitektur, planfrågor, miljö och kvalitet. Målet var att själva samtalet – dialogen – skulle leda fram till en fär-dig detaljplan för goda och hållbara bostäder till rimliga priser. Idén var att byggherrarna skulle dra nytta av varandras kunskaper. Genom att arbeta tillsammans skulle de kunna utveckla nya hållbara lösningar och sänka sina produktionskostnader. Det goda samtalet koncentrerades till fyra aspekter av hållbarhet:

MED FOKUS PÅ BRA BOENDE TILL RIMLIGA KOSTNADER

Uppdraget för kvarteret Flagghusen i Malmö var att bygga bostäder till rimlig kostnad och med hög hållbarhet. Det handlade om att göra hållbarhet till norm – och att gå längre än lagar och regler kräver. Malmö stad inledde en dialog med 13 byggherrar och tillsammans nådde man fram till en hållbarhetsöverenskommelse som alla förband sig att följa.

Miljöförvaltningen/M

almö stad


-der, trygghet och säkerhet, mötesplatser.

-nader genom en effektiv och omsorgsfull pro-cess.

-ring, utfasning av giftiga ämnen, hög biologisk kvalitet och fastighetsnära källsortering.

HållbarhetsöverenskommelsenÖverenskommelsen mynnade ut i ett antal punk-ter som alla som ville bygga i området åtog sig att följa:

-nad. (Omkring 1 300 kr per kvadratmeter och år).

högst 25 meter ger en mänsklig skala.

energianvändning får inte överstiga 120 kilowatt-timmar per kvadratmeter och år).

fuktkontroll och giftiga ämnen minimerats (det så kallade BASTA-systemet).

-vändbara i livets olika skeden, här ska det går att bo även när rörligheten minskar.

att skapa en trygg närmiljö.

kallade grönytefaktorn tillämpas).

förbättra den biologiska mångfalden.

på varje gård.

Bygga-bo-dialogenDet goda samtalet är ett av åtagandena i Bygga-bo-dialogen – ett samarbete mellan företag, kommu-ner, myndigheter och regering. Syftet är att genom Bygga-bo-dialogen nå längre än lagar och regler krä-ver. Det gemensamma målet är att före år 2025 nå en hållbar bygg- och fastighetssektor, främst inom tre prioriterade områden: inomhusmiljö, energi-användning och användning av naturresurser.

Miljöförvaltningen/M

almö stad


Stadsdelen Gårdsten var i stort behov av upprust-ning då Gårdstensbostäder år 1997 bildades och köpte de drygt 2 000 lägenheterna i stadsdelen. För att få till stånd renoveringen av miljonprogramshu-sen krävdes en samverkan mellan fackfolk och lek-män. Bostadsföretaget engagerade hyresgästerna som gav idéer åt arkitekter och byggtekniker.

Miljömässigt hållbart områdeGårdstensbostäder har bedrivit ett konsekvent och systematiskt miljöarbete alltifrån alternativa en-ergilösningar och återvinning. Det innebär bland annat att bolaget numera är självförsörjande på miljövänlig vindkraftsel, producerad alldeles invid fastigheterna.

SolhusenDet omfattande renoveringsprojektet av Solhusen uppnådde målet att minska framtida underhåll och energianvändning, sänka boendekostnaderna och att tillämpa modern återvinningsteknik. Hyres-gästerna skulle också få möjlighet att påverka sina

kostnader till exempel genom individuell mätning av el, värme och vatten.

Solhusen har fått stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands. År 2001 fick projektet pris i Målaremästarnas tävling om den bästa färgmiljön. År 2002 tilldelades Solhusen Stora Energipriset för metoden för individuell mätning och år 2005 fick Solhusen ”World Habitat Award”, som delades ut av Building and Social Housing Foundation.

Det första solhusområdet, Solhus 1, omfattade

ÄLDRE BEBYGGELSE ANPASSAS TILL NUTIDA KRAV

Stadsdelen Gårdsten i nordöstra Göteborg är ett miljonprogramsområde som har fått ett nytt ansikte. På ett decennium har stadsdelen i väsentliga avseenden ändrat karaktär. Husen är renoverade och den yttre miljön är uppfräschad. De boende beskriver i årliga undersökningar att de trivs och efterfrågan på lägenheter är stor. Idéerna om ett hållbart samhälle har präglat hela förvandlingen.

Gårdstensbostäder


tre gårdar med 255 lägenheter, och genomfördes på totalentreprenad med Skanska som huvudentrepre-nör. Förberedande arbeten inleddes våren 1998 och första inflyttningen skedde i mars 2000. Projektets andra del, Solhus 2, var färdigställt hösten 2003. Sol-hus 2 omfattade ungefär samma antal lägenheter.

Byggnaderna är uppförda med betongelement och har platta tak. Det finns två typer av byggnader, dels loftgångshus med tre alternativt fem vånings-plan, dels så kallade lamellhus med entréer i mark-plan och invändiga trapphus till tre våningsplan. Loftgångshusen har balkonger mot söder längs hela byggnaden, lamellhusen har indragna balkonger mot öster och väster. Fjärrvärme installerades vid renoveringen och husen fick från- och tillufts- system för ventilation.

På loftgångshusen monterades solfångare som via ackumulatortankar i källaren förser kvarteren med varmvatten. Balkongerna glasades in för att skydda fasaderna, minska värmeförlusterna och ge en utökad användning. Markvåningarna i Solhus 1 har dessutom glasats in och försetts med växthus som används till odling för hyresgästerna. Här finns också nya tvättstugor. Därtill installerades kom-postmaskiner som förvandlar hushållsavfall till jord som används i växthusen.

Nya energilösningarProjektet omfattade en väl genomtänkt renovering där merparten av kostnaderna för energiåtgärder täcks av minskade driftskostnader. De energirelate-rade åtgärderna kan sammanfattas i punkterna:

i loftgångshusen och installation av värmeåter-vinning (FTX-system) i lamellhusen.

-fintliga 2-glasfönster.

-slutna till varmvatten.

Gårdstensbostäder


-ningssystem.

samt varm- och kallvatten.

Kostnad och finansiering av projektetRenoveringsprojektet har genomförts i samarbete med fem europeiska bostadsprojekt, som med stöd från Europeiska Kommissionen kunnat genomföra de energi- och kretsloppsrelaterade åtgärderna. De

svenska myndigheterna Nutek och Formas har bi-dragit med nationell finansiering.

Produktionskostnaden för renoveringen och framställandet av Solhusen var 105 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 5 600 kronor per kvadrat-meter. Produktionskostnaden för energirelaterade åtgärder var 20 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 1 100 kronor per kvadratmeter. Renoveringen ledde till en minskad energikostnad på 1,6 miljoner kronor år 2004, vilket motsvarar drygt 6 000 kronor per lägenhet.

” Renoveringen ledde till en minskad energikostnad på 1,6 miljoner kronor år 2004.

Gårdstensbostäder


”EUROPAS GRÖNASTE STAD”

Växjö kommun har redan från år 1969 tagit politiskt enhälliga beslut i miljöfrågor. På 1980-talet infördes bioenergi i uppvärmningen och den förnybara energin står nu för mer än 90 procent av all uppvärmning i Växjö. År 1996 togs beslutet om att Växjö ska bli fritt från fossila bränslen, och det har följts av många stora och små projekt i bred samverkan kring energi och transporter. Resultatet är att Växjö har minskat sina koldioxidutsläpp med 32 procent per invånare. Målet är en halvering till år 2010 och en 70-procentig minskning till år 2025.

Mats S

amuelsson


Växjö kommun har under 2000-talet fått flera in-ternationella miljöutmärkelser och har av BBC och andra internationella medier utropats till ”Europas grönaste stad” för sina klimatmål och det fram-gångsrika klimatarbetet. Europas grönaste stad är summan av alla miljöprojekt som genomförts och kommer att genomföras i Växjö kommun, privata som offentliga.

Fritt från fossila bränslenBakgrunden till Växjö kommuns klimatstrategi är att många har kunskap om vad klimatförändringar inne-bär samtidigt som de har förmågan att se möjligheter istället för hinder. Detta har lett till en samsyn som så-väl politiker som näringsliv, invånare och föreningar omfattas av: vi måste sluta använda fossila bränslen.

Ett övergripande mål är att Växjö kommun ska sträva efter att använda energi från förnybara energi- källor, använda energi effektivt och ställa om till ett transportsystem som är fritt från fossila bräslen. Ett av delmålen är att minska de fossila koldioxid-utsläppen per invånare med minst 50 procent till år 2010 och med minst 70 procent till år 2025 jämfört med 1993.

MiljöprojektVäxjö kommun har fått delfinansiering för miljö- och klimatprojekt genom de lokala investeringpro-

grammen, LIP, och klimatinvesteringsprogrammen, KLIMP, samt EU-bidrag. Beslut om Trä i byggandet togs år 2005 vilket inledde en rejäl satsning på byg-gande av trähus. I dag byggs två trähöghus i passiv- teknik. År 2005 ställde även Växjö kommun för för-sta gången krav på energieffektivt byggande vid för-säljning av kommunal mark. År 2008 installerades en av Sveriges största solcellsanläggningar på gym-nasieskolan Kungsmad i Växjö. Nedan följer mer om vad som genomförts, pågår och planeras i Växjö:

BeteendepåverkanAtt få människor att ändra beteende är mycket svårt om det innebär ekonomisk uppoffring eller ändrad livsstil. En övergång till biobränslen och energi- effektiviseringar är ofta ekonomiskt fördelaktigt och när det gäller fjärrvärme även bekvämt, medan det krävs mycket mer för att få någon att ta cykeln istället för bilen. Strategin är att göra det enkelt att leva ett liv utan fossila bränslen, till exempel bil-lig och bekväm fjärrvärme, attraktiv kollektivtrafik och bra gång- och cykelbanor, på sikt även biodriv-medel.

” Strategin är att göra det enkelt att leva ett liv utan fossila bränslen.


EnergieffektiviseringarDen bästa energin är den som aldrig behöver använ-das. Flera undersökningar och åtgärder visar att en minskning av energianvändningen med 20 procent är möjlig att uppnå. Inom EU-projektet SESAC byg-ger allmännyttan och privata exploatörer energieffektivt.

Växjö koordinerar SESAC, som ingår i Sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling och är en del av EU-kommissionens initiativ, Concerto. Målsättningen är att bygga hållbara energisystem genom att öka användningen av förnybara energi-

källor för energiproduktion och att totalt minska energianvändningen genom att bli mer energi. effektiva. Det ingår även att förbättra miljöled-ningssystem och se till att ”hela kedjan” inom kom-munen gör rätt saker vid rätt tidpunkt.

BiobränsleFör uppvärmning ska olja och el ersättas med bio-bränslebaserad fjärr- eller närvärme där så är möjligt. I annat fall är miljögodkänd småskalig biobränsle-eldning (pellets eller ved) det bästa alternativet.

TransporterNär det gäller transporter är det viktigt att dels minska ökningen av trafiken, dels att ersätta de fos-sila bränslena med förnybara bränslen. Satsningar på goda möjligheter till att gå, cykla och åka kol-lektivtrafik är en viktig del i arbetet. Från år 2007 finns biogas som fordonsbränsle för ett mindre an-tal bilar. Från och med år 2011 kommer hushållens matavfall att sorteras och bli biogas till stadsbus-sar och fler fordon. Mest framträdande har arbe-tet med drivmedlet DME (Dimetyleter) varit, och förhoppningen finns på förgasning av biomassa för vidareförädling till fordonsbränsle och en storskalig produktionsanläggning. Växjö Energi är delägare i forskningsanläggningen för förgasning av biobräns-le i Värnamo och deltar i EU-projektet Chrisgas.

Växjö komm

un


Jämtkrafts kraftvärmeverk är i drift sedan år 2002 och producerar el och fjärrvärme samtidigt till en hög verkningsgrad, runt 90 procent. En tredjedel av produktionen är el och två tredjedelar fjärrvärme.

I produktionen används 99 procent förnyelsebart biobränsle, som hanteras effektivt och med mini-mala förluster. Den största delen av biobränslet be-står av energislag som annars skulle gå till spillo, till exempel delar som blir över vid skogsavverkningen, biprodukter från sågverken och returträ. Torv an-vänds också.

Effektiv produktion av el och värmeVatten hettas upp till ånga i pannan. Ångan leds sedan vidare till en turbin där den expanderar och får turbinen att rotera. Turbinen driver i sin tur en generator som producerar el.

Från turbinen leds ångan till en kondensor. Där kyls den ner till vatten och energiinnehållet växlas då över till fjärrvärmenätet i en värmeväxlare. Det varma vattnet pumpas ut i fjärrvärmenätet och vär-mer upp Östersund med omnejd. Den kondense-rade ångan, matarvattnet, pumpas tillbaka till pan-

nan för att åter hettas upp och bli ånga, fjärrvärme och el.

Även rökgaserna från förbränningen ger fjärr-värme. De kyls ner av returvattnet från fjärrvär-men och värme utvinns när vattenångan i röken kondenseras. Ut genom skorstenen kommer endast varmluft, vattenånga och CO2 från förnyelsebart biobränsle.

Kraftvärmeverkets effekt är 45 MW el, 80 MW värme och 30 MW rökgaskondensering.

Under 2008 producerade kraftvärmeverket 240 GWh elenergi och 492 GWh värmeenergi.

I Jämtkrafts kraftvärmeverk är det möjligt att producera el och fjärrvärme samtidigt. Verk-ningsgraden ligger på cirka 90 procent och energi produceras med förnyelsebart biobränsle. Kraftvärmeverket ger el och värme till tiotusentals hushåll och driften styrs av värme- behovet i fjärrvärmesystemet och efterfrågan på förnyelsebar el.

EL OCH FJÄRRVÄRME – MED RESERVTANK

Jämtkraft


Arctura – ackumulatortank Arctura, som tillkom 2004, är fjärrvärmesystemets ackumulatortank. Arctura är ett laddbart vatten-batteri som innehåller 26 miljoner liter hetvatten med upp till 1 500 MWh energi. Det är en energi-reserv som gör att Jämtkraft kan maximera nyttan av den värdefulla elproduktionen, trygga fjärrvär-meleveranserna och minimera behovet av olja. Arc-turas energiinnehåll motsvarar under vintertid en 20 MW oljepanna. Med Arctura förlängs kraft- värmeverkets drifttid med två månader per år.

Fjärrvärme – resurssnål uppvärmningsformFjärrvärme är ett effektivt sätt att värma hus i tät-orter. Istället för att alla har varsitt uppvärmnings-system levereras fjärrvärme från en central anlägg-ning med effektiv förbränning och utmärkt rening av rökgaserna. På så sätt kan olika förnyelsebara energislag som annars skulle gå förlorade användas. Vatten som energibärare kan enkelt värmeväxlas från värmeverk till fjärrvärmenät och slutligen till varje enskilt hus, med minimala energiförluster.

Daniel G

ustafsson


Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå invigdes år 2005. Anläggningen är den första i Sverige och en av de få i Europa som tar tillvara vassle på ett både miljö- och energieffektivt sätt. Högvärdiga protei-ner i vasslen kan utvinnas samtidigt som restpro-dukten producerar biogas, vilket gör att mejeriet sparar in på fossil olja. Samtidigt är det en möjlighet för Norrmejerier att uthålligt kunna avsätta vassle och bedriva lönsam mjölkproduktion.

Mejeriet producerar i dag en stor del av sitt eget energibehov och har minskat oljeförbrukningen

med motsvarande 2 500 m3/år. Lösningen leder till minskade emissioner av växthusgaser, svaveldioxid och kväveoxider från fossilt bränsle (NOx minskar med 9,3 ton/år, SOx med 3,9 ton/år och CO2 med 9 500 ton/år). Samtidigt minskar transporterna med motsvarande 20 000 km/år.

Återbetalningstiden för projektet beräknas till 6–8 år.

Användning och distribution av biogasDen bildade biogasen ersätter olja och utnyttjas till produktion av processånga vid mejeriet i en bio-gaseldad ångpanna. Cirka 10 000 MWh biogas pro-duceras årligen. Dessutom erhålls ytterligare 7 000 MWh energi via en värmepump.

Beskrivning av processPrincipen för biorenings-processen bygger på att processpillvatten och övriga energirika restproduk-ter genomgår en mikrobiologisk, bakteriell nedbryt-nings process, under syrefria (anaeroba) förhållan-den. Det organiska materialet bryts ner till biogas

Norrmejeriers anläggning i Umeå är det första mejeriet i Sverige med en egen biogas- anläggning för återvinning av restprodukter. Genom att göra avlopp och restprodukter till en energiresurs via biogasteknik minskar förbrukningen av fossila bränslen. Satsningen ger dessutom ökad kapacitet för ystningen av ost, vilket gör att investeringen inte bara är fördelaktig för miljön utan även för mejeriets konkurrenskraft.

UR VASSLEN KOMMER BIOGAS


som sedan eldas i en gasångpanna för produktion av högtrycksånga. Ångan förbrukas i mejeriets pro-cesser.

Norrmejeriers vassleproduktion vidareförädlas med hjälp av ultrafiltrering. Med denna teknik fil-treras en stor del av proteinerna i vasslen bort. Pro-teinerna har högt förädlingsvärde och kan utnyttjas som råvaror i nya livsmedel. Den kvarvarande vass-

len (laktosen) går vidare till rötning och omvand-las tillsammans med mejeriets avloppsvatten och andra restprodukter till biogas. Värmen i utgående spillvatten värmeväxlas med inkommande flöde för att slutligen utnyttjas i en värmepump. Energin kan därefter utnyttjas för uppvärmning av lokaler och tappvarmvatten för mejeriets interna behov.

anaeroba reaktorer om vardera 2 500 m3. Sub

stratet pumpas in i toppen av rektorerna (F,H).

mentering (A). Slammet recirkuleras (G) för att

rinner ut via (E).

” Lösningen leder till minskade emissioner av växthusgaser, svaveldioxid och kväveoxider från fossilt bränsle.


AllmäntIndustriell överskottsvärme uppstår som en del i och som resultat av industriella produktionsproces-ser till exempel i raffinering. En del av primärener-gin som behövs för att driva en produktionsprocess förbrukas inte, utan måste kylas bort för att pro-cessen ska fungera. Traditionellt kyls överskottsvär-men bort till omgivande luft och/eller vatten och går sedan till spillo. Istället kan den tas till vara och skapa en energiform som inte medför några emis-sioner.

Sverige var först i världen med att ta tillvara över-skottsvärme och använda den för att spara resurser och skapa bättre miljö i form av minskade utsläpp

av svavel, kväve och koldioxid. I dag är Sverige världsledande inom området.

Preems överskottsvärmePreem har två raffinaderier på västkusten. Båda raf-finaderierna räknas till de modernaste och mest miljö- och energieffektiva i Europa. Detta beror bland annat på förutsättningarna för att leverera överskottsvärme.

ÖVERSKOTTSVÄRME I SVERIGE

PREEM är Sveriges största oljeföretag och har två system för återvinning av överskotts- värme. Att använda överskottsvärme från industrin är ett sätt att täcka värmebehov i samhäl-let utan att producera växthusgaser i form av koldioxid. Under år 2008 levererade Preems raffinaderier överskottsvärme som skulle räcka till att värma upp cirka 36 200 medelstora villor. Besparingen motsvarar ett minskat utsläpp av koldioxid på ca 152 400 ton.

GOR LYR PREEM Carbon Emission Index -28% -11% -15% Svaveloxider, SOx -94% -84% -86% Kväveoxider, NOx -65% -64% -65%

” Sverige var först i världen med att ta tillvara överskottsvärme och använda den för att spara resurser och skapa bättre miljö i form av minskade utsläpp av svavel, kväve och koldioxid.


Teknisk information – levererade värmemängder 2008

Preemraff GöteborgTill Volvo: Leverans av överskottsvärme sker via het-vatten med 130 gradig framledningstemperatur och en returtemperatur på 90 grader. Levererad över-skottsvärme 2008 uppgick till 143 GWh. Detta mot-svarar förbrukningen av ca 14 900 m3 eldningsolja om samma värmemängd skulle produceras i Volvos panncentraler och som då skulle generera ett kol-dioxidutsläpp av cirka 40 000 ton. Värmemängden skulle räcka till att värma upp ca 9 500 medelstora villor.

Till Göteborg Energi: Leverans av överskottsvärme sker via hetvatten med 90 gradig framledningstem-peratur och en returtemperatur på 50 grader. Leve-rerad överskottsvärme 2008 uppgick till 363 GWh. Detta motsvarar förbrukningen av ca 37 800 m3 eldningsolja om samma värmemängd skulle produ-ceras i en panncentral och som då skulle generera ett koldioxidutsläpp av 101 700 ton. Värmemängden räcker för att värma upp ca 24 200 medelstora vil-lor.

Preemraff LysekilTill Lysekils Energi: Leverans av överskottsvärme sker via hetvatten med 90 gradig framledningstem-peratur och en returtemperatur på 50 grader. Leve-rerad överskottsvärme 2008 uppgick till 38 GWh.

Detta motsvarar förbrukningen av ca 4 000 m3 eldningsolja om samma värmemängd skulle produ-ceras i en panncentral och som då skulle generera ett koldioxidutsläpp av 10 700 ton. Värmemängden räcker för att värma upp ca 2 500 medelstora villor.

På Preemraff Lysekil finns dessutom en outnytt-jad potential av överskottsvärme på uppskattnings-vis 800 GWh, som skulle minska utsläppen av kol-dioxid med uppskattningsvis ca 224 000 ton per år.

PR

EE

M


Renova AB är det ledande miljöföretaget i Väst-sverige inom avfalls- och återvinningsbranschen. Renova har i dag flera anläggningar som år 2008 be-handlade närmare 700 000 ton avfall, varav 450 000 gick till förbränning med energiåtervinning. Just nu bygger Renova ut sitt avfallskraftvärmeverk med en fjärde förbränningslinje.

Avfallsmängden är direkt beroende av samhällsut-vecklingen och mängden avfall har ökat med i snitt 2–3 procent varje år sedan år 1900. Under den rådande lågkonjunkturen minskar avfallsmängden kraftigt, men den kommer att öka igen så snart konjunkturen vänder. Byggandet av den fjärde pannan ska säkra av-fallshanteringen och den miljövänliga energiproduk-tionen i Västsverige under lång tid framöver.

Stor investeringDen fjärde förbränningslinjen innebär en investe-ring på över 600 miljoner kronor. År 2010 ska den vara klar och kommer då att omfatta, utöver själva förbränningsdelen, en komplett utrustning för rök-gasrening.

Renova gör ytterligare investeringar på ca 100 miljoner varje år för att säkerställa att den bästa ut-rustningen för miljön finns i anläggningen. Just nu ligger fokus på att ännu effektivare rena rökgaserna från svavel i den befintliga anläggningen.

Energi motsvarande en supertanker per år Det avfall som bränns hos Renova ger elektricitet som motsvarar årsförbrukningen hos 60 000 lägen-

I Göteborg kommer 30 procent av fjärrvärmen och fem procent av elen från sopförbränning i Renovas avfallskraftvärmeverk. Avfallet kommer från hushåll och näringsliv i Västsverige. I lågkonjunkturen har ledig kapacitet uppstått som skapat möjligheter att ta hand om av-fall, som annars skulle hamnat på deponi. Effektiv energiåtervinning som ersätter depone-ring innebär kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser.

MINSKADE UTSLÄPP NÄR SOPOR BLIR VÄRME

Erik Yngvesson


heter och dessutom värme och varmvatten till 120 000 lägenheter. Anläggningen bidrar på detta sätt med energi som motsvarar över 120 000 ton olja per år. Energiåtervinningen ersätter dessutom deponering som annars skulle ha inneburit stora utsläpp av växthusgaser.

I dag köper Norge förbränningskapacitet i Reno-vas anläggning för att ta hand om avfall som annars skulle deponerats. Där är kapaciteten för förbrän-ning med energiåtervinning ännu inte tillräckligt utbyggd.

Så går processen tillDen energi som frigörs ur avfallet, när det eldas i någon av ugnarna, omvandlas till ånga i ångpannor.

Ångan som produceras går till ångturbinen som driver en generator där elektricitet produceras. I kondensorn efter turbinen tillvaratas värmeenergi som levereras till fjärrvärmenätet. Med hjälp av rökgaskondensering och absorptionsvärmepumpar kan också värmen i rökgaserna utvinnas – även den tillförs fjärrvärmenätet.

Ur varje ton sopor som förbränns blir det 3,3 MWh energi i form av el och fjärrvärme. Det är lika mycket som går åt för att värma en större villa i två månader. Totalt kan 1,3 TWh levereras varje år.

Rening tre gånger om Rökgaserna renas i tre steg. Först skiljs stoftbundna partiklar bort i ett elektrofilter. Därefter tvättas och kondenseras de sura gaserna i ett vått reningssteg från ytterligare stoftpartiklar och sura gaser. Det tredje steget är ett textilt spärrfilter som tar bort i stort sett all dioxin och dessutom ser det till att halterna av svavel går ner från 200 mg/kubikmeter till mindre än 50 mg/kubikmeter. Ett fjärde steg i processen – katalysatorrening – byggs nu, paral-lellt med den nya förbränningslinjen. Sammanta-get innebär detta att Renovas avfallskraftvärmeverk med god marginal klarar de nuvarande och framtida EU-kraven på rening.

Renova


SSAB bidrar till miljöförbättringar…Höghållfast stål är starkare än vanligt stål. Det le-der till att det går åt mindre stål i tillverkningen, vilket i sin tur minskar utsläppen. Framställningen av järn sker genom att järnmalm reduceras med hjälp av kol och koks i masugnarna. En process som ger upphov till koldioxid. Med dagens teknik är det svårt att ytterligare begränsa utsläppen från järn-malmsbaserad ståltillverkning.

Internationella jämförelser visar dock att SSAB:s masugnar ligger i täten när det gäller låga utsläpp av koldioxid per ton råjärn. Det har flera orsaker; högvärdiga råvaror i form av järnmalmspellets, hög- kvalitativt koks, och effektiva processer. Det är också viktigt att masugnarna kan producera utan avbrott.

SSAB:s totala produktion av stål baserar sig till 47 procent på järnmalm och till 53 procent av återvun-nen skrotråvara. Det kan jämföras med det interna-tionella genomsnittet där 35 procent av producerat stål utgörs av återvunnet stål.

Miljöarbetet på SSAB syftar till att ständigt ut-

veckla mer effektiva processer för att reducera på-verkan på miljön. Målet är att fram till 2012 minska koldioxidutsläppen från produktionen med två procent per ton. En minskning med två procent per ton producerat stål för SSAB motsvarar 130 000 ton lägre koldioxidutsläpp per år. Det kan jämföras med samma miljövinst som om 150 000 bilar per år skulle bytas ut till miljöbilar eller att inrikesflyget skulle minska utsläppen med 20 procent.

SSAB tillhör de stålföretag som har kommit längst i världen med att begränsa utsläppen av koldioxid från produktionen. Tillverkningen av höghållfast stål ger lättare, starkare och hållbarare slutprodukter. Samtidigt går det åt mindre mängd råvara och mindre energi. Hade till exempel Eiffeltornet byggts i dag i höghållfast stål hade det gått åt en tredjedel så mycket stål som när det byggdes.

LÄTT, STARKT OCH HÅLLBART GENOM HÖGHÅLLFAST STÅL

SS

AB


…och ökar kundernas konkurrenskraftUnder 2008 fattade SSAB beslut om att investera 5,3 miljarder kronor i att ytterligare utveckla pro-duktionen av höghållfasta stål. Satsningarna avses att genomföras stegvis och beräknas vara helt slut-förda 2012.

SSAB:s satsning på höghållfasta stål bygger på ett nära samarbete med kunderna, för att ständigt hitta nya tillämpningar.

Franska företaget Kuhn har tillsammans med SSAB utvecklat ett nytt gräsklipparaggregat i avan-cerat höghållfast stål. Genom att utnyttja det hög-hållfasta materialet har Kuhn lyckats skapa en 20 procent lättare konstruktion som dessutom är 20 procent starkare jämfört med en konstruktion i traditionellt stål.

Det svenska gruvbolaget LKAB har utvecklat en malmvagn i höghållfast stål. Genom detta har vag-nen blivit mycket lättare och kan nu ta 25 procent mer last än tidigare, vilket reducerar energianvänd-ningen per transporterat ton malm.

SSAB har på egen hand tagit fram en helt ny design av ett frihängande dumperflak tillverkat av höghållfast stål. Det nya dumperflaket väger bara hälften så mycket som ett traditionellt dumperflak. Konstruktionen får därmed en ökad lastkapacitet och lägre tomvikt, lägre bränsleförbrukning samt färre och kortare underhållsstopp.

SSAB har cirka 9 200 anställda i 45 länder och har produktionsanläggningar i Sverige och USA.

” SSAB:s satsning på höghåll-fasta stål bygger på ett nära samarbete med kunderna.

SS

AB


Volvo Lastvagnars måleri i Umeå har moderniserats i flera olika omgångar de senaste åren.

Vid varje ombyggnad i måleriet har företaget sat-sat på att effektivisera produktionen, så att förbruk-ningen av färg och lösningsmedel har reducerats. Därmed har utsläppen till luften minskat rejält.

År 1988 var utsläppen av lösningsmedel i luften cirka 70 gram per kvadratmeter hyttyta. I dag ligger utsläppen under tio gram, vilket är en bra bit under EU:s gränsvärde.

Volvo Lastvagnar satsar mycket på att effektivi-sera energianvändningen och målet är att vara en koldioxidneutral fabrik med lokalt producerad energi inom två år.

Halverat gasolförbrukningen Av de 106 GWh som umeåfabriken gjorde av med under 2008 var fortfarande 13 procent gasol, ändå har gasolförbrukningen halverats jämfört med år 2006. Gasolen till lackugnarna har ersatts med fjärrvärme och i dag är gasol det enda fossila bränsle som används. Fjärrvärme har också ersatt olja i upp-värmningen och tillsammans har utsläppen av CO2

kunnat minskas med 8 000 ton per år. I dag åter-vinns energi i storleksordningen 80 GWh per år.

Kyla från isälv Den mest spektakulära energibesparingen är kyl-ningen i fabriken. Från Vindelåsarna till Ume älv, inte långt från Volvo i Umeå, rinner en underjor-disk kall isälv. Vattnet rinner inuti en rullstensås och håller en tämligen konstant, kall temperatur sommar som vinter. Till denna underjordiska is-

På Volvo Lastvagnars hyttfabrik i Umeå ska koldioxidutsläppen ner till noll. Målet ska bland annat nås genom att fasa ut gasol och genom att hämta kyla från en underjordisk isälv. Det har gjorts stora satsningar i måleriet, som Volvo kallar ”världens renaste måleri”. Nu går de vidare med ambitionen att bli ännu bättre när det gäller miljöpåverkande utsläpp.

VOLVO LASTVAGNAR – ”VÄRLDENS RENASTE MÅLERI”

Volvo Lastvagnar


älv har man borrat sig ned för att ta tillvara kylan innan vattnet rinner ut i Ume älv. Kallvatten från isälven pumpas i en två kilometer lång rörledning till Volvofabriken där anslutning sker till fabrikens eget ledningssystem. Det kalla vattnet kan sedan användas i olika interna kylanläggningar.

Den första isälvskylan släpptes in i fabriken för ungefär ett år sedan och den kyleffekt de får ut motsvarar 3 000 kilowatt. Isälvskylan har ersatt många kylmaskiner med köldmedier som freon i hyttfabriken. De nya grund- och täcklackmåleri-erna använder isälvskyla för att kyla både processer och lokaler.

Projekt ”Isälvskyla” har tagits fram av Volvo Last-vagnar i samarbete med Umeå kommuns vatten- bolag, UMEVA. Projektet innebär en miljöförbätt-ring och stora kostnadsbesparingar både i investe-ringar och drift.

Andra energibesparande åtgärder är installation av energieffektiva elmotorer, frekvensstyrning av fläktar och pumpar, behovsstyrning av belysning i lokalerna och att elanläggningen är optimerad för att minska förlusterna, reaktiv effekt, i elnätet. El-energin är lokalt producerad och förnyelsebar från vattenkraft i Umeälven.

Volvo Lastvagnar


MOBILNÄT DRIVS AV SOL OCH VIND

Ett stort problem för utbyggnaden av mobilnät i utvecklingsländer är bristen på pålitlig en-ergiförsörjning. Flexenclosures E-site använder vindkraft i kombination med solceller istället för traditionella dieselgeneratorer. Genom att använda sol och vind kan man reducera både kostnader och miljöpåverkan markant. Med E-site sjunker dieselförbrukningen till en femte-del och den totala driftskostnaden minskar med mer än 80 procent.

Flexenclosure


Dagens mobiloperatörer löser utvecklingsländernas brist på tillförlitlig energiförsörjning och ibland total avsaknad på elnät genom att bygga telekom-anläggningar med strömförsörjning från en eller två dieselgeneratorer. Beräkningar visar att tele-kombranschen släpper ut cirka 50 ton koldioxid per anläggning och år vilket leder till omfattande negativa miljöeffekter. Dessutom blir driftskost-naden mycket hög på grund av förbrukningen av diesel, transporter, tankning av bränsle och slitage på bland annat dieselgeneratorn. Alla dessa fakto-rer medför att den genomsnittliga driftskostnaden för en dieseldriven telekomanläggning i Afrika är 50 000 USD per år.

I bland går det så långt att utbyggnaden av mo-bilnät stoppas på grund av att driftskostnaden per anläggning är så hög. De potentiella inkomsterna från mobilanvändarna täcker helt enkelt inte kost-naderna eftersom medelintäkten per användare är mycket låg i utvecklingsmarknaderna.

Flexenclosures E-site medför helt nya möjlighe-ter för operatörer att hantera problemet.

FunktionEnergin i E-site-anläggningen genereras av en vind-generator samt solceller. Huvuddelen av energin kommer från vindgeneratorn eftersom vindkraft är det mest kostnadseffektiva sättet att generera

energi. E-site använder sig av en egenutvecklad lågvindsgenerator som genererar energi även vid mycket svaga vindar och som bygger på en årlig snittvind på 3,5 m/s. Dessutom levereras E-site med solpaneler vars antal och storlek styrs av lokala för-hållanden. All energi, som de förnyelsebara energi-källorna genererar, lagras i en batteribank som i sin tur matar basstationen med energi. Batterierna ak-tiveras när energitillförseln från sol och vind inte är tillräcklig. Skulle batterierna ta slut finns det en liten intern dieselgenerator som garanterar att det alltid finns tillräckligt med energi för att basstatio-nens drift ska vara avbrottsfri.

E-site är också extremt effektiv när det gäller energianvändning. Lösningen använder sig av två olika klimatzoner för kylning av telekomutrust-ningen och batterierna.

E-site styrs av kontrollsystemet Diriflex. Genom Diriflexsystemet kontrolleras alla energiflöden och komponenter i lösningen. Det är Diriflex som gör det möjligt att driva en E-site så energieffektivt och som skapar en mycket lång livslängd för anlägg-ningen.


Det eko-industriella systemet grenar ut sig geogra-fiskt och tekniskt i Fjärde Storstadsregionen vars kärna utgörs av tvillingstäderna Linköping och Norrköping. Regionen har nära en halv miljon in-vånare och här samverkar kommunledningar, in-dustri och universitet aktivt för att skapa goda för-utsättningar för etablering och utveckling av nya verksamheter.

Arbetet med den eko-industriella symbiosen har visat att det skapas nya arbetstillfällen i både stora och små företag liksom i nya och traditionella bran-scher. För att bygga upp de olika anläggningarna i symbiosen är ett stort antal lokala eller lokalt repre-senterade företag i regionen engagerade.

Avfall blir värme och elKraftvärmeverken i Fjärde Storstadsregionen an-vänder nästan uteslutande förnybart bränsle i form av träavfall från skogsbruket, träavfall från bygg- sektorn, hushållsavfall, gummidäck och annat brännbart avfall. Av detta produceras ånga som ge-nererar el i ångturbiner.

När ångan passerat turbinerna måste den kylas ned för att sedan gå tillbaka och värmas upp i kraft-värmeverkens pannor igen. Ju mer ångan kyls av, desto effektivare blir anläggningen. I och med att mer än 90 procent av hushåll, kontor och industri är kopplade till fjärrvärmenätet kan detta användas för att kyla ned restvärmen från kraftvärmeverket. För de anslutna fastigheterna innebär det en driftsä-ker och konkurrenskraftig värmekälla, med nästan helt förnyelsebart bränsle som bas. För kraftvärme-verken genererar restvärmen en intäkt.

Från ånga till ekologisk gödselFrån ett av kraftvärmeverken levereras även ånga till en etanolfabrik där ångan utgör den huvudsak-liga energikällan. Där produceras, genom jäsning och destillering, etanol av regionalt odlad spann-mål. Etanolfabriken producerar 80 procent av den etanol som i Sverige blandas med vanlig bensin (låginblandning 5 procent).

Den huvudsakliga restprodukten från etanol-tillverkningen kallas drank och blir i en integrerad

FJÄRDE STORSTADSREGIONEN – INDUSTRIELL EKOLOGI I PRAKTIKEN

Fjärde Storstadsregionen är ett av få exempel i världen där industriell ekologi implementerats i stor skala med förnybara energikällor som motor. Regionen har länge arbetat med att integrera och sluta kretslopp och på olika sätt se avfall som en resurs vad gäller energi- och materialinnehåll. Ett arbete som resulterat i ett stort antal sammanflätade kretslopp som alla drivs på kommersiella grunder.


Linköpings komm

un/Norrköpings kom

mun


foderfabrik proteinrik foderpellets, som används som bas vid djurfodertillverkning.

En del av dranken (cirka tio procent) blir råvara i den närliggande biogasanläggningen där den rö-tas. Restprodukten från denna biogastillverkning är en ekologisk gödsel. Den säljs till jordbrukssektorn, där den används som gödningsmedel och minskar användandet av konstgödsel.

Av den inkomna spannmålen blir 1/3 etanol, 1/3 foderpellets och 1/3 koldioxid. Koldioxiden är redan en del av kretsloppet på jorden och tillför därför ingen ytterligare koldioxid i atmosfären. Etanol-fabriken har en energifaktor på 1:5 och räknas som världens effektivaste spannmålsbaserade etanol-fabrik.

Utöver den biogas som produceras av etanolfabri-kens drank tillverkas i regionen biogas av organiskt avfall från livsmedelsindustrin och restauranger samt från avloppsslam.

Fett blir biodieselI regionen samlas använt fett in från till exempel restauranger. Bland annat tas den använda frityr-oljan från flera hamburgerrestauranger om hand och processas till biodiesel. Denna används sedan för uppvärmning och till drivmedel. Från biodiesel-tillverkningen fås restprodukten glycerol, som är en utmärkt råvara i biogasproduktionen.

Jordbruken producerar den spannmål som an-vänds av etanolfabriken, använder det ekologiska gödslet från biogasen, köper djurfoder som bland annat baseras på proteinpellets från etanolfabriken, levererar livdjur till slakt, kör traktorer på biodiesel och använder restprodukter som gödsel för pro-duktion av biogas. Inom jordbruket sluts många av kretsloppen.

Miljövinster i trafikenI Fjärde Storstadsregionen används biogas för att driva merparten av kollektivtrafiken i innerstäder-na. Det har resulterat i lägre koldioxid- och parti-kelutsläpp och därmed en bättre innerstadsmiljö. Den regionala kollektivtrafiken i Östergötland siktar på förnybart bränsle som huvudsakligt driv-medel år 2015. I Linköping är redan nu 7 procent av allt fordonsbränsle biogas Koldioxidutsläppen i regionen har minskat med 20 procent sedan 1990. Till detta bidrar också att merparten av alla sopbilar drivs på biogas när de hämtar avfallet som går till framställning av el, värme och ånga. Allt fler taxi-åkare, hantverkare och privatbilister går nu över till biogasfordon vilket visar sig i tillväxten för biogas-försäljningen i regionen som var hela 36 procent år 2008.

” Den regionala kollektivtrafiken i Östergötland siktar på förnybart bränsle som huvudsakligt drivmedel år 2015.

Sverige arrangerar under ordförandeskapet i EU flera informella ministermöten med ett gemensamt tema: en eko-effektiv ekonomi. Näringsdepartementet och Miljödepartementet ansvarar för de informella energi- och miljöministermötena i Åre 23–24 juli respek-tive 24–25 juli 2009. Det efterföljande informella mötet med kon-kurrenskraftsministrarna i Umeå 14–16 oktober 2009 har samma övergripande tema.

Utöver de informella ministermötena har även följande konferenser samma övergripande tema:

Stockholm 14–15 september.

Göteborg 26–27 oktober.

konkurrenskraft”, Linköping 2–3 november.

Vid FN:s klimatmöte i Köpenhamn 7–18 december kommer också frågan om en eko-effektiv ekonomi tas upp.

Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionen

Date post:	18-Oct-2021
Category:	Documents
Upload:	others
View:	0 times
Download:	0 times

Mot en eko-effektiv ekonomi - Jämtkraft energibolag

Documents