Post on 01-Dec-2020
transcript
Sid 1
Basal terminologioch
dokumentationvid
Gastrointestinal Endoskopi
Termgruppen SGFJan HedenbroAnders KilanderRein SeensaluKennet SmedhKjell Furugård
Våren 1999
Kommentarer och synpunkter emotses tacksamt. Kan lämnas tillKjell Furugård, Medicinkliniken, Falu Lasarett, 791 82 FALUN
tfn 023-492568, fax 023-492577, email kjell.furugard@ltdalarna.seeller till deltagare i termgruppen.
Sid 2EGD Förklaring
Innehåll
Förord 3
INTRODUKTION 4
Om struktur och termval 5Rapportens struktur 5Termförteckningen 6”Endoskopisk Diagnos” och Relation till andra Klassifikationer 6
ENDOSKOPIRAPPORTENS STRUKTUR. 7
ÖVRE GASTROINTESTINAL ENDOSKOPI 9
Indikationer 9Orsak 9Avsikt 9
Huvudlokaler för lokalisation av fynd vid övre gastrointestinal endoskopi 10Esofagus: 10Ventrikel 10Duodenum 11Jejunum 11
Termförteckning 12Esofagus 12Ventrikeln 22Duodenum 34
”Endoskopisk diagnos” 46Esofagus 46Ventrikel 47Duodenum 49
Förklaringar till term/klassifikationsval 53
Sid 3
Förord
Den term eller den klassifikation vi använder för att karakterisera ett fynd vid enendoskopi måste uppfylla några basala krav:♣ Entydig och kontrollerad - varje term ska otvetydigt peka ut ett visst unikt begrepp i
terminologin, samt vara kontrollerad mot ett antal specificerade kriterier.♣ Kommunicerbar - varje term ska kunna sändas, tas emot och tolka på ett entydigt sätt.♣ Accepterad och förankrad - för användning inom en profession (här = endoskopister)♣ Enhetlig användning - samtliga endoskopister bör använda samma terminologi.♣ Kliniskt användbar - vi ska kunna registrera och beskriva allt det vi anser vara viktigt.♣ Internationellt harmoniserad - terminologin bör vara anpassad till internationell
standard.
Vilka motiv kan nu finnas för att samla, uppdatera och specificera termer ochklassifikationer?• nya insikter och förbättrade diagnostiska möjligheter medför förskjutningar i
begreppens användbarhet och betydelse.Det kan ibland vara bättre att mynta ett nytt uttryck som ersättning för ett äldrebegrepp som inte längre är relevant - jfr diskussionen runt den endoskopiska”gastriten”, kring Barrett, etc - för att undvika ordets makt över tanken.
• subkulturella problem: Majoriteten av endoskopister är om inte autodidakter så ändåvanligen ensamma i bedömningen av undersökningens kvalitet och i beskrivningen avgjorda fynd - i motsats till t.ex. radiologen. Det är ännu otympligt långt till enkelobjektiv kvalitetskontroll av egen endoskopisk aktivitet. Det är lätt att glida mot olikaorts- eller personspecifika ofta målande men för den oinvigde svårtolkade uttryck.
• Förutom den rent personliga tillfredsställelsen i att med sådana termer karakterisera ettfynd, att envar som läser endoskopiutlåtande tveklöst förstår betydelsen därav, såmåste det ur patientperspektivet vara ett krav att envar endoskopist skulle göra sammabedömning, med samma termer.
• En gemensam och entydig terminologi är självklart förutsättningen för varje form avmeningsfull jämförande studie mellan två - flera endoskopienheter.Ska det vara någon mening med att introducera datorstödd (endoskopi-)journal krävsen distinkt terminologi.
Det finns säkert fler bra argument; för oss är dessa inledande synpunkter fullt tillräckligaför mödan bakom detta arbete.
För terminologigruppenKjell Furugård
Information inom egen organisation skall kunna användas på ettmeningsfullt sätt i utdatarapporter.
Information som kommuniceras mellan olika organisatoriska enheterskall kunna sändas, tagas emot och tolkas på ett entydigt sätt.
Sid 4Introduktion
Introduktion
Rutinerna vid och utlåtandet efter en gastrointestinal endoskopi är relativt enahanda:ungefär samma formuleringar återkommer om igen i beskrivningen av vad som gjortseller iakttagits, och det antal olika förändringar som behöver rapporteras är vanligenrelativt begränsat. En situation som borde vara idealisk för datorstödd rapportgenereringsamt för dataregistrering för statisk analys. Naturligtvis har således nättopp varjeendoskopienhet med självaktning ett eget registreringssystem, och att antal dataprogramför rapportgenerering har lanserats senaste 20 åren. Problemet med varje datorisering aven verksamhet är att om där inte finns konsensus om vad som ska registreras samt omdefinitionerna av registrerade begrepp och storheter, så kan databasen endast - i bästa fall- användas för att belysa den lokala enhetens resultat. Utan strikt standardisering är detnärmast meningslöst att samla och jämföra data från och mellan olika enheter.
Målet med det arbete Du nu läser är att försöka skapa en för Sverige gemensam strukturför databaser vid gastrointestinal endoskopi, d.v.s. att ange vad som minst bör registrerasoch med vilka termer.
Struktur- och terminologiproblemen är naturligtvis inte unika för vårt land.Terminologiproblemet har sedan 1976 bearbetats inom OMED - med Zednek Maratkasom drivande kraft - varifrån mödorna i flera uppdaterade versioner publicerats i:”Terminology, Definitions and Diagnostic Criterias in Digestive Endoscopy” [ISBN 3-89199-046-4]. Denna kompletta termförteckning blev dock alltför omfattande och därförhelt ohanterlig för vardagligt bruk. Efter ett möte i München under prof Meinard Classen- ”Computers in Endoscopy” - 1991 tillsattes inom ESGE en kommitté med mål att inomEuropa och i samarbete med ASGE åstadkomma gemensamma riktlinjer för vad som böringå, samt en enkel grundläggande terminologi. Kravet på den term som accepterades, föratt hålla termlistan rimligt stor, var att den måste förekomma i minst 1 av100endoskopier. Resultat publicerades i ”Minimal Standard Terminology for Databases inDigestive Endoscopy” [ISBN 3-89199-055-3] (i föreliggande verk kallat MST/ESGE), ivilken anges dels önskvärd struktur på en endoskopirapport samt dels det minimum avtermer som bör finnas tillgängliga. MST följer i stort OMED´s termdatabas; för detaljerse förordet i MST samt ”Working Party Report...” Am J Gastroenterol 1996; 91:191-216.
Terminologi- och strukturproblemen vid datainsamling har generellt tyvärr tidigare interönt tillräcklig uppmärksamhet i Sverige, med några undantag, men senaste åren har dockSPRI och EpC SOS insett dimensionen, och startat arbetet med att åtminstone struktureraen gemensam svensk termdatabas. Behövs det? Se ”Entydigt termsystem nödvändigt ivården” HC Lennér. LT 1996; 93:3107, samt t.ex. ”Gastroskopi - vid utredning av ont imagen” SBU 2/1990 kap 5!
En förutsättning för acceptans och följsamhet är självklart att användaren känner igen sigbland termerna. Därför kan ett praktiskt ett termarbete bara drivas av och inom enspecialitet. Svensk Gastroenterologisk Förening tog senhösten 1996 initiativet till detterminologiarbete som här presenteras i sin första upplaga, omfattande övregastrointestinal endoskopi. Den följer i stort uppläggningen MST. Eftertermförteckningen finns en del kommentarer till term- och klassifikationsval, i all
Sid 5Introduktion
synnerhet i de (ganska många) fall där anpassningen till svenska förhållanden erbjuditstörsta problemen.
Förhoppningsvis ska - därav kapitelindelningen - arbetet småningom kunna kompletterasmed delarna Koloskopi samt ERCP.
”Minimal Standard Terminology...” och rapporten från ESGE´s kommitté innehåller• En diskussion angående vad som bör ingå i en endoskopirapport.
Dels den allmänna strukturen,dels speciella punkter såsom ‘Orsaker till undersökningen’, samt ‘Endoskopiskdiagnos’.
• Termförteckning med attribut.Som framgår av innehållsförteckningen följer denna förteckning samma indelning.
Om struktur och termval
Rapportens struktur
Det förslag till allmän struktur som presenterasföljer i princip rekommendationen i MST,vilka i sin tur grovt följer de som utarbetats av”the ASGE Committee for Informatics”.
Vi förslag har något förändrad ordning påpunkterna som en anpassning till logik ochsvenska förhållanden. Synpunkter:ad 1: För identifikation krävs i Sverige enbartpersonnummer. Kommunikationen underlättasom namn, adress och telefon anges. Orten är avstatitiskt intresse.ad 3: (vår punkt 6) Endoskopist obligat; gärnaäven ansvarig (om annan än endoskopisten),assisterande kollega samt assisterandepersonal.ad 6: (vår punkt 3, orsak, och 5, avsikt). Indikationen kan vara ett symtom eller enkänd/misstänkt sjukdom; statistik förenklas om kod enligt KSH97 anges. Under dennapunkt kan lämpligen även observanda av typ koagulationsrubbning anges. Inremitterande(vår punkt 4) anser vi ska registreras, såväl för kommunikation som statistik.ad 7: (vår punkt 8) Medicinering given före, under resp. efter undersökningen ska kunnaregistreras. Däremot behövs inte punkt 7bis.ad 11: (vår punkt 15) Här bör anges först den diagnos som endoskopin ger, vilketgivetvis långt från alltid är slutdiagnosen eller patientens huvuddiagnos. Tyvärr saknas ettenkelt och allmänt accepterat sätt att ange ”normal endoskopi” utgående från KSH97.ad 12: (våra punkter 11 och 13) Under Fynd registreras för varje undersökt organrespektive varje funnen patologi dels ev. px, etc, dels teraputiska ingrepp. Resultaten avingreppen anges under Bedömning.ad 16: Kommentarer anges under Bedömning (vår punkt 13).
1. Patient demographic data2. Date of procedure3. Endoscopist4. Type of endoscopic examination proposed5. Instruments used6. Reasons for examination7. Medication details
7bis. Anaestesiologist, if necessary8. Anatomical extent of examination9. Limitation(s) of examination10. Findings and specimens obtained11. Endoscopic Diagnosis12. Therapeutic interventions and results13. Notations of images captured14. Complications15. Discharge arrangements16. Comments17. Results of biopsies and other late tests18. Final diagosis
Sid 6Introduktion
ad 14, 17, 18: Det torde tyvärr vara få endoskopirapporter som idag kompletteras medsenare gjorda observationer samt slutbedömning. Komplikationer under eller i omedelbaranslutning till endoskopin kan anges under (vår pkt 13) Bedömning. Ur kvalitetssynpunktär det dock angeläget att på sikt försöka finna en modell för registrering av samtliga -vanligtvis anges tidsgränsen 1 månad - till endoskopin rimligen hänförbarakomplikationer.
Termförteckningen
Termförteckningen följer i stort MST.
Underlaget för MST var OMED´s Terminology... därtermerna grupperades i 9 huvudgrupper.
Under ESGE´s och ASGE´s arbete med MinimalStandard Terminology... ansåg man att vissa av OMED´stermnivåer erbjöd alltför mycken subjektivitet i
bedömningen. Så ansågs termer som rörde t.ex.bedömning av väggens elasticitet/kontraktilitet ellerökad/minskad peristaltik svåra att standardisera ochomöjliga i multicenterstudier. I MST - liksom idenna termförteckning - är termerna såledesgrupperade i 7 huvudgrupper.
I MST finns med hänsyn till spridningen en del föreuropeiska förhållanden ovanliga termer - typ
Maskar - vilka utgått ur svenska versionen.
Som torde framgå i kommentarerna till termdelen, har dock det största problemet medMST varit att vi uppfattat en viss svikt i stringens däri att fr.a. klassifikationerunderstundom synts ha valts mer med hänsyn till subjektiv uppfattning än med hänsyn tillobjektiv reproducerbarhet etc.
I termdelen använda teckensnitt:
Times New Roman 16 fet kursiv: termgruppArial 10 fet kursiv: termenArial 10: Attribut, Attributvärde, Huvudlokaler, Textuell definitionArial 10 kursiv: kommentarerArial 8: Referens till OMED´s Terminology...
Times New Roman 10 kursiv: LitteraturhänvisningMonotype Corsiva 10: Hänvisning till MST/ESGE
”Endoskopisk Diagnos” och Relation till andra Klassifikationer
Enligt MST avslutas en skopi med en diagnos enbart baserad på endoskopifynden, vilketur uppföljningssynpunkt kunde te sig idealiskt; MST´s förslag till vanligare diagnoserredovisas. Idén, urvalet samt de praktiska konsekvenserna förtjänar en diskussion: skat.ex. diagnosen redovisas kodad är KSH97 (ICD-10) föga lämpad. (Detsamma gäller f.ö.åtgärdskodning enligt KKÅ97).Förslag till fördjupningsdiagnoser och korrektioner i KSH97 bifogas.
Termgrupper enligt OMED
1. Lumen2. Innehåll3. Väggen4. Peristaltiken5. Mukosan6. Blödning7. Flack lesion8. Upphöjd lesion9. Nedsänkt lesion och defekter
Termgrupper enligt MST
1. (Normal)2. Lumen3. Innehåll4. Slemhinnan5. Flack lesion6. Upphöjd lesion7. Nedsänkt lesion
Sid 7Endoskopirapportens struktur
Endoskopirapportens struktur.
Rubrik Krav Tillägg
1. Patient Personnummer, För- och Efternamn Adress; Telefon hem, arbete;Försäkringskassa; Husläkare
2. Skopidatum
3. Indikation Symtom eller sjukdom + KSH97-kod;Plats för observanda:allergier,koagulationsproblem etc
4. Inremitterande Namn, instans Adress, telefon, fax,Remissdatum
5. Avsikt Planerad undersökning och åtgärd
6. Endoskopist Namn Arbetande / Ansvarig /Assisterande endoskopistSköterska och assistent.
7. Instrument Typ Flera kan anges.
8. Medicinering Före, under och efter undersökningen Signatur. Ev anestesihjälp
9. Omfattning Undersökta organ
10. Begränsningar Överblick, kvalitet Ex: ”bra, acceptabel, gör om”
11. Fynd, åtgärder För varje organ resp. varje patologianges åtgärd (px, dilatation, etc)
12. Dokumentation Foto, video, etc
13 Bedömning Klinisk relevans av fynd.För terapeutiskt ingrepp: resultat.
14. Ordination Uppföljning, rekommenderadmedicinering, etc.Samt vem som arrangerar, förskriver,resp. följer upp ev. PAD etc.
15. Administrativt Diagnos(er) + KSH97Åtgärd(er) + KKÅ97
Vid fristående skopirapport kan tilläggas:
16 Komplikationer Omedelbara anges alltid Inom en månad
17 Laborationer Svar på PAD, PCD, etc
18 Slutdiagnos Som 15, om ej PAD etc ändrar.
Sid 8Endoskopirapportens struktur
Basala krav på remiss till endoskopi:Ur remissen ska framgå• Var och hur kan patienten kallas till undersökningen• Adekvat anamnes, samt ev. Alarmsymtom (dysfagi, hämatemes, melena, hämatochezi,
avmagring).• Riskfaktorer (koagulationsrubbningar, antikoagulantiabehandling, diabetes, överkänslighet,
etc)• Vid övre skopi: NSAID, nikotinbruk, ev. HP-status, ev. pågående behandling med
syrareducerande mediciner.
Basala krav på endoskopiutlåtande som remissvar:Utlåtandet ska innehålla:• en beskrivning av fynden,• en tolkning av fynden i relation till patientens problem,• en terapirekommendation med klartext om vem som förskriver ev. mediciner, samt• en bedömning av om det behövs skopikontroll eller annan uppföljning och då skall även
tydligt anges vem som bär ansvaret för att detta genomförs.
Sid 9EGD Indikationer
Övre Gastrointestinal Endoskopi
Indikationer
OrsakTerm Attribut KSH97 MST-kod
Symtom 1.1.1Dyspepsi K30.9
Dysfagi R13.9
Hämatemes K92.0
Melena K92.1
Halsbränna R12.9
Illamående/Kräkning R11.9
Onormal Viktförlust R63.4
Anemi D64.9
Diarré K52.9
Bröstsmärta R07.2
Astma J45.9
Övrigt
Sjukdom Misstanke på; Känd; Föratt utesluta; Uppföljningav; För terapi av
1.1.2
Tumör (NUD, ange annars) C26.0
Refluxsjukdom K21.0
Ulcus (resp ventr., duod.,resektion)
K25.9,K26.9,K28.9
Stenos (resp esofagus, pylorus,ventrikel, duodenum)
K22.2,K31.1/2,K31.5...
GI blödning K92.2
Varicer I85.0/9
Precancerösa förändringar,specificerasMalabsorption K90.9Övrigt
Avsikt
Diagnostiskskopi
Esofago-, Esofagogastro-,Esofagogastroduodenoskopi
Bedömning Preoperativ 1.1.3
PostoperativAnnan
Planeradterapi
Specificera
Provtagningför diagnos
Specificera 1.1.4
Sid 10EGD Huvudlokaler
Huvudlokaler för lokalisation av fynd vid övre gastrointestinal endoskopi
Esofagus:
Term Definition KommentarKriko-faryngealtÖvre, Mellersta, Nedretredjedelen
Ungefärlig bedömning;Avstånd till ev fynd anges icm från framtänderna
Hela esofagusZ-linjen övergången mellan skiv-
och cylinderepitelkläddslemhinna
Avstånd från framtändernaanges, i cm
Övergången mellanesofagus och ventrikeln
Det område där tubuläraesofagus bedöms gå över iventrikeln
Avstånd från framtändernaanges, i cm
Kardia Sammanfattande term förövergången mellan esofagusoch ventrikel, Z-linjen ochhiatusförsnävringen
Användbar term endast omalla tre delarna ungefärsammanfaller; Avstånd frånframtänderna bör anges, icm.
Anastomos Resultat av operativtingrepp; Avstånd frånframtänderna anges, i cm
Ventrikel
För alla delar anges framvägg, bakvägg, minorsidan, majorsidan.
Term Definition KommentarKardia Se esofagus Se esofagus.Hiatusförsnävring Den ring som bedöms bero
på hiatusslitsenAnges vid bråck. Avståndfrån framtänderna anges, icm
Fundus Fornix alternativ termKorpusAngulus ett minorfenomen; svårt att
precisera majorsidansområde
AntrumPrepyloralt Inom 3 cm från pylorusPylorusHela ventrikeln
Sid 11EGD Huvudlokaler
Duodenum
Term Definition KommentarBulben Ange: framvägg
bakväggproximaltdistalt
I bulben bör om möjligtfram- och bakvägg, samtproximalt-distalt anges
Pars descendens(duodeni)Plica longitudinalis Ofta möjlig att identifiera.
Lämpligt landmärke:biopsier för coeliaci börtagas distalt om denna
Anastomos Typ anges.
Jejunum
Term Definition KommentarAnastomosTillförande slyngaAvförande slynga/tarmÅsen mellan till ochavförande slynga
Vid BII-resektion
Enteroanastomos
Sid 12EGD Term Esofagus
Termförteckning
Esofagus
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde Lokal
NormalNormal Huvudlokaler
LumenNormalt
Dilaterat 2.1.2.2 Huvudlokaler
Stenos 2.1.3.2.1 Utseende cm fråntandraden
Längd (cm)Passerbar Ja
Nej
Yttre kompression 2.1.6.1 Storlek Liten Huvudlokaler
Stor
Ring 2.1.4.2 Huvudlokaler
Membran 2.1.4.1 Huvudlokaler
Nedre esophagealsfincter (LES)
2.1.7.2 Sluten cm fråntandraden
Sid 13EGD Term Esofagus
Term Textuell definition Kommentar
NormalNormal Esofagus i hela sin utsträckning utan
anmärkning. Som normalt räknas:impression av aortabågen och hjärta, ljusaupphöjningar 1 - 3 mm stora, vinklad entrémot ventrikeln, regelbunden flikighet av Z-linjen. Vanligt är välavgränsat rött områdedär tubulära esofagus börjar.
Ljus impression vanligen s.k.glykogenakantos.
Kan vara ektopisk ventrikelslemhinna,histologisk diagnos (eng: ” inlet patch” )
LumenNormalt Diameter som med hänsyn till ålder och
storlek bedöms normal, lumenreduktion ihöjd med aortabågen
OBS! Termen saknas i MST/ESGE
Dilaterat Ökad diameter, som ej kollapsar videxsufflation
Stenos Förträngning av lumen som bedöms bero påprocess i esofagusväggen
OBS! skillnaden mot MST/ESGEsom här har stenosindelningenextern, benign inre, maligninre
Yttrekompression
Förträngning eller dislokation av esofagussom bedöms bero på process utanföresofagusväggen.
liten/stor: Mjukdata?
Ring Cirkulär eller semicirkulär ringbildning Schatzki´s ring kallas det om ringen är ihöjd med Z-linjen
Membran Tunn ring
OBS! skillnaden mot MST/ESGE: Idenna version är hiatusbråckplacerat under avsnittVENTRIKELN
Nedreesophagealsfincter (LES)
Endoskopiskt: det smalare område somutgör övergången mellan den slätaesofagus- och den veckade ventrikel-slemhinnan.Kan vara öppenstående eller sluten
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
MST/ESGE´s term Hiatus-förträngning: Utgår i dennaversion ( = stenos/yttrekompression)
Sid 14EGD Term Esofagus
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde Lokal
Fynd efter tidigareingrepp
Övrigt
Innehåll
Normalt
Främmande kropp 2.2.9.3 Typ Stent Huvudlokaler
Annan
Blod 2.2.6.1 Typ Rött Huvudlokaler
2.2.6.2 Koagel2.2.6.3 Hämatin
Födoämnen 2.2.9.1 Huvudlokaler
Vätska 2.2.3 Huvudlokaler
Slemhinna
Z-linjen 2.5.1.1 Lokalisation cm från tandraden
Rodnad 2.5.6.1 Utbredning Lokaliserad Huvudlokaler
2.5.6.2 Fläckig2.5.6.3 Diffus
Esofagit Övre och nedrekant i cm fråntandraden
refluxesofagit
Sid 15EGD Term Esofagus
Term Textuell definition Kommentar
Fynd eftertidigareingrepp
Anges! Antingen som operationstyp, ellerspecificerat i relation till frågeställningen
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
Övrigt
Innehåll
Normalt OBS! Termen saknas i MST/ESGE
Främmandekropp
Främmande kropp, avsiktligt placerad ellernedsvald
Blod Blod; färskt, koagel, eller gammalt (svart,flytande).
Födoämnen Födoämnen.
Vätska Färg och mängd anges OBS! skillnaden mot MST/ESGE
SlemhinnaNormal Blek, accepteras ha ” anterior sentinel vein” . OBS! Termen saknas i MST/ESGE
Z-linjen Övergången mellan skiv- och cylinderepitel,kan vara jämn eller regelbundet flikig.
Rodnad Kulören avviker från den normalt bleka medklar skiftning i rött; kan vara lokaliserat,fläckigt eller diffust.
Esofagit (Egentligen en histologisk term, som) kanförutses föreligga om skivepitelslemhinnanvisar fibrinbeläggningar omgivna av rodnad,slemhinnedefekter med rodnad, eller ulcera.
refluxesofagit OBS! skillnaden mot MST/ESGENågot oegentligt att ha refluxesofagit - enterm som även inbegriper etiologin - ideskriptiv termkatalog. Dock så typiskaoch vanliga fynd att möjlighet tillgradindelning rimligen måste ingå.
Sid 16EGD Term Esofagus
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde Lokal
refluxesofagit 2.5.9.1.1 Grad LA A
2.5.9.1.2 LA B
2.5.9.1.3 LA C
2.5.9.1.4 LA DBlödande Ja
Nej
Cylinderepitelklättesofagussegment
2.5.9.2 Övre kant i cmfrån tandraden +LES i cm fråntandraden
Candidiasis 2.5.9.5 Huvudlokaler
Herpeslik esofagit 2.5.9.6
Ärr Utbredning Lokaliserat Huvudlokaler
FläckvisDiffust
Övrigt Huvudlokaler
Sid 17EGD Term Esofagus
Term Textuell definition Kommentar
Grad A Slemhinnedefekt(er) ej överstigande 5 mm,vanligen på åsen av ett-flera veck
För svenskt bruk rekommenderasLosAngeles-klassifikationen 1
Grad B Slemhinnedefekt(er) (åtminstone en) längreän 5 mm, vanligen på åsen av ett-flera veck,men som på ingen plats är kontinuerligmellan två åsar
Grad C Slemhinnedefekt(er) (åtminstone en) somäven omfattar dalen mellan två åsar, men ejcirkumferent
Grad D Cirkumferenta slemhinnedefekterKomplikationer såsom Barrett, stenos,ulcus, angives separat vid gradangivelseenl LA.
Cylinder-epitelklättesofagus-segment
a) Där normala esofagusslemhinnan på ensträcka av > 3 cm ovan LES är ersatt avslemhinna av ventrikeltyp.b) Förekommer även vid kraftigt uppsplittradZ-linje eller välavgränsade röda öar.
1) Av störst intresse vid Barrett´s sjd.2) Diagnosen Barrett, kräver histologi, fårställas vid påvisad intestinal metaplasi,även om < 3 cm (” kortsegmentBarrett” ) 2
3) Kortare sträcka än 3 cm kan ej påvisasutan alltför stor observationsvariabilitet.
OBS! skillnaden mot MST/ESGE:Frätskadad esofagus (2.5.9.4.1)är där infogad på dennaposition. I denna version utgårtermen - etiologisk - ochfyndet beskrivs utifrånutseendet.
Candidiasis Vita till gulvita fläckar - membran som medsvårighet kan spolas bort. Skrapas de bortblottas ofta en röd lättblödande yta.
PAD / CYT / odling kan vara brakomplement.I MST/ESGE kallad monilia
Herpeslikesofagit
Initialt (vanligen multipla) välavgränsadevesikler på rodnad botten, följs inom någondag av cirkulära halv-cmstora ilsket rodnadeepiteldefekter med mjuk något upphöjd kant.
PAD / CYT / PCR kan ge genes
Ärr Ljus förändring av slemhinnanskonfiguration
MST/ESGE kallad "Mucosalsclerosis" Px vid minsta osäkerhet
Övrigt 1 Armstrong D et al. The Endoscopic Assessment of Esophagitis: A Progress Report on Observer Agreement.Gastroenterology 1996;111:85-922 Sampliner R, and The Practice Parameters Committee of the American College of Gastroenterology. PracticeGuidelines on the Diagnosis, Surveillance, and Therapy of Barrett´s Esophagus. Am J Gastroenterol1998;93:1028-36.
Sid 18EGD Term Esofagus
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde Lokal
Flata lesioner
Fläck 2.7.2.1 Antal Enstaka Huvudlokaler
2.7.2.2 Multipla
Övrigt
Upphöjda lesioner
Polyp 2.8.6 Storlek (mm) Lokal (cm frtandrad)
Blödande janej
Tumör (annan än polyp) 2.8.7 Storlek Liten Huvudlokaler
medelstor
2.8.7.1 Typ submucös2.8.7.4 exofytisk2.8.7.5 ulcererad
circumferent janej
obstruerande partiellttotalt
blödande janej
Varicer Huvudlokaler2.8.8.2 Grad små
medelstora
stora
Sid 19EGD Term Esofagus
Term Textuell definition Kommentar
Flata lesioner
Fläck Välavgränsade öar med slemhinna somutan att ge intryck av inflammation är klartfärgförändrad jfrt med esofagus-slemhinnan.
Ett otal orsaker till ” röda fläckar” finns;orsakerna kan bara skiljas åt med histologi.
OBS! skillnaden mot MST/ESGE:
MST/ESGE´s Plack 2.7.4 Utgår!!:Avgränsad något upphöjd fläckmed avvikandeslemhinneutseende.
Övrigt
Upphöjda lesioner
Polyp Protrusion av mucosan, stjälkad ellerbredbasig med klart markerad bas.
Ange storlek, utseende, bredbasig/stjälkad, lokal.
Tumör (annanän polyp)
Som med polyp: ange storlek, typ,cirkumferent, obstruerande, blödande, antal,avgränsning, omgivning, yta, lokal
submukös exofytisk ulcererad
Varicer Varicer1. Anterior sentinel vein tillåten.
Små Upp till 30% av möjlig storlek Alla bedömningar med maximalt insuffleradesofagus utan aktuell kontraktion.
Medelstora 30 - 60% av möjlig storlek Värderingen kan underlättas genombedömning av grad av lumeninskränkning
Stora > 60 % av möjlig storlek Vid 100% når varicerna varandra mitt ilumen
1 Klassifikation: Yasuo Idezuki and Japanese Research Society for Portal Hypertension. General Rules forRecording Endoscopic Findings of Esophagogastric Varices (1991) World J Surg. 1995; 19:420-3.
Sid 20EGD Term Esofagus
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde LokalVaricer (forts)
2.8.8.2.6 Riskfynd ja
nej2.8.8.2.3 Blödande ja
nej2.8.8.2.4 Tecken till
nylig blödningja
nej
Övrigt
Nedsänkta lesioner
Erosion 2.9.2 Antal Enstaka HuvudlokalerFåMånga
Ulceration 2.9.3 Antal Huvudlokaler
Storlek (mm) (lokal:) cm fr tandraden
Blödande janej
Tecken tillnylig blödning
ja
nej
Ärr 2.9.6 Huvudlokaler
Divertikel 2.9.7.1 Huvudlokaler
Fistel 2.9.7.2 Huvudlokaler
Övrigt Huvudlokaler
Sid 21EGD Term Esofagus
Term Textuell definition KommentarVaricer (forts) Riskfynd 2-3 mm djupröda fläckar; dilaterade
longitudinella venoler; djupröda sfäriskaupphöjningar c:a 3mm stora
” cherry spots” ; ” red weal markings” ;” haematocystic spot” (dvs ser ut som enliten blodblåsa).
Blödande Samtidig förekomst av varicer och färsktblod
Tecken tillnylig
blödning
Koagler och/eller fibrin
Övrigt
Nedsänkta lesioner
OBS! skillnaden mot MST/ESGE:Mallory-Weiss är i dennaversion placerad under kapitletventrikel
Erosion Till ytepitelet begränsad defekt.
Ulceration Epiteldefekt uppenbart djupare än ytepiteletstjocklek.
OBS! skillnaden mot MST/ESGE
Utan specifikation anger termen inte ev.malign potential
Ärr Ljus förändring av slemhinnanskonfiguration
Px vid minsta osäkerhet
Divertikel Ange djup och öppningens vidd Ev. indelning i resp traktions ochpulsionsdivertikel tolkar etiologin och kanbehandlas i skopi-rapportenssammanfattning
Fistel Fistel
Övrigt
Sid 22EGD Term Ventrikeln
Ventrikeln
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde Lokal
NormalNormal Huvudlokaler
LumenNormalt
Hiatusbråck
Stenos 3.1.3.2.1 Utseende Huvudlokaler
Passerbar JaNej
Deformitet 3.1.6 Huvudlokaler
Yttrekompression
3.1.6.1 Huvudlokaler
Fynd eftertidigareingrepp
Anastomos
Övrigt Huvudlokaler
InnehållNormalt
Blod 3.2.6.1 Typ av blod Rött Huvudlokaler
3.2.6.2 Koagel3.2.6.3 Hämatin
Sid 23EGD Term Ventrikeln
Term Textuell definition Kommentar
NormalNormal Får innehålla måttlig mängd klar, opak eller
gul/grön vätska. Slemhinnan ljusröd, hosäldre med synliga kärl i fornix. Impression(från omgivande organ) vanlig.
LumenNormalt Se ovan
Hiatusbråck Förekomst av ventrikel ovan hiatus.Glidbråck: LES bedöms ligga > 2 cm oraltom hiatus. Paraesofagealt bråck: LES ihiatushöjd, men ventrikeldel oralt hiatus.Kombinerade bråck förekommer.
Korrekt bedömning av litet bråck kräveravslappnad patientObs att i denna version harhiatusbråck placerats iventrikeln; i MST/ESGE iesofagus
Stenos Förträngning av lumen som bedöms beropå process i ventrikelväggen
Kan bero på infiltrerande cancer,timglasformad mage efter ulcussjukdom,eller extern kompression vilket klassas som” yttre kompression” nedan. Pylorostenosframgår av lokalangivelsen
Deformitet Deformerat lumen
Yttrekompression
Lumenförändring som bedöms bero på attnågot från omgivningen deformerar ellerförtränger lumen.
Fynd eftertidigareingrepp
Anges! Antingen som operationstyp, ellerspecificerat i relation till frågeställningen
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Övrigt
InnehållNormalt Se första termen för ventrikeln
Blod Blod; färskt, koagel, eller gammalt (svart,flytande).
Renspola gärna, kan täcka enblödningskälla
Sid 24EGD Term Duodenum
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde Lokal
Föda (rester) 3.2.9.1 Huvudlokaler
Vätska 3.2.1.2 Utseende Klar Huvudlokaler
Excessiv
(3.2.3) (Galla)
Främmandekropp
Huvudlokaler
SlemhinnaNormal
Röd 3.5.6.1 Utbredning Lokaliserad Huvudlokaler
3.5.6.2 FläckformigtStrimmformigt
3.5.6.3 DiffustBlödande Ja
NejBlödnings-stigmata
Förtjockad 3.5.7.1 Utbredning Lokaliserad Huvudlokaler
3.5.7.2 Fläckformigt
3.5.7.3 Diffust
Nodulerad 3.8.3.1 Utbredning Lokaliserad Huvudlokaler
3.8.3.3 Diffust
Sid 25EGD Term Ventrikeln
Term Textuell definition Kommentar
Föda (rester) Födorester
Vätska En klar - opak vätska är fysiologiskt /dimetikon och bör ej omnämnas somavvikande
excessiv Uppenbart abnorm mängd vätska avnormalt utseende i ventrikel.
I MST/ESGE anges Galla. Utgår idenna version, ty måttlig mängdgul/gulgrön vätska mycketvanligt. Undantag: efter operation enlRoux skall ” galla” ej finnas, och anges då.
Främmandekropp
Nedförd främmande kropp eller bezoar.
SlemhinnaNormal Se första termen för ventrikeln Termen saknas i MST/ESGE
Röd Fläck (=avgränsad yta) av röd mucosa Kräver referensslemhinna. Alternativabenämningar: röd, rodnad, erytematösOBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Omväxlande normal och röd slemhinnaStrimformigt utbredd rodnadDiffust utbredd rodnad
Förtjockad a) med normal vätskehalt, t.ex. vidhyperplasib) ödematös, ofta med fläckig rodnad,skörhet och ökad slem-sekretion
Bedöms på veckens tjocklek; bedömningenkan underlättas om man lyfter den medbiopsitång!a) och b) kan endoskopiskt ej särskiljasUttryck som ” hypertrofisk gastrit” skall ejanvändasOBS! Skillnaden mot MST/ESGE´s” ödemtös”
Fläckvis (=avgränsad yta) förtjockadslemhinna
Diffust förtjockad slemhinna
Nodulerad Spritt över slemhinnan: små upphöjningar,utan färgförändring, diffust eller inombegränsat område.
Den nodulära slemhinnan hos barn kanvara ett tecken på Hp-infektion.
Sid 26EGD Term Duodenum
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde Lokal
Atrofisk 3.5.3.1 Utbredning Lokaliserad Huvudlokaler
3.5.3.2 Fläckformigt3.5.3.3 Diffust
Hämorrhagisk 3.6.4.3.1 Utbredning Lokaliserad Huvudlokaler
3.6.4.3.2 Fläckformigt3.6.4.3.3 Diffust
Blödande JaNejBlödnings-stigmata
Petekier 3.6.3.3 Antal Enstaka Huvudlokaler
NågraMultipla
Övrigt Huvudlokaler
Flata lesioner
Exulceratiosimplex(Dieulafoy)
3.6.3.7 Blödande Ja Huvudlokaler
Nej
Angioektasier 3.7.7.4 Antal Enstaka Huvudlokaler
NågraMultipla
Sid 27EGD Term Ventrikeln
Term Textuell definition Kommentar
Atrofisk Slemhinnan ter sig tunn med lätt synligkärlteckning.Kan vara lokaliserat, fläckvist eller diffust.
Endoskopiska fyndet har låg specificitet ochsensitivitet!Atrofisk gastrit? Möjligen kan atrofi ses,men såväl atrofi som gastrit är histologiskadiagnoser.Intrycket kan bl a. bero på alltför kraftig luft-insufflation i antrum och fundus
Hämorrhagisk Punkt-/fläckvis eller diffust ses: a) med små koagel täckta punkterb) hematin som ej går att spola bortc) vitgula fibrininlagringarFlera av dessa former kan finnas samtidigt.
Undvik uttrycket hämorrhagisk gastrit,använd hämorrhagisk slemhinna /gastropati.I lumen ofta ” kaffesump”
Petekier Röda punkter - fläckar i slemhinnan, utanaktiv blödning,
Som följd av subepitelial kapillärvidgningeller blödning.
Övrigt
Flata lesioner
MST/ESGE har hör termen Fläck.Utgår i denna version!
Exulceratiosimplex(Dieulafoy)
En fokal kärlmissbildning utan omgivandereaktion (förtjockning/ rodnad).
Tendens till profus gastrisk blödning., Oftasvår att se, vanligen i övre delen avventrikeln
Angioektasier a) kärlektasier med punktformiga rodnadersom konfluerar och kan finnas stråkformigtpå slemhinnevecken i antrum, alt diffustb) ofta 2-5 mm, avgränsad röd fläck, medblekare randzon och med tydliga små kärlvid noggrann inspektion) telangiectasilika
Angioektasi är en samlingsbeteckning föralla typer av kärlförändringara) histologi avgör om detta är kärlförändringsom del i WaterMelonStomach eller del ikongestiv gastropatib) angiodysplasier
Sid 28EGD Term Duodenum
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde LokalAngioectaser (forts)
Blödande JaNejBlödnings-stigmata
Övrigt Huvudlokaler
Framskjutande lesioner
Jätteveck 3.8.1.5 Utbredning Lokaliserade Huvudlokaler
Diffusa
Papler /Protrusion
3.8.5 Antal Enstaka Huvudlokaler
NågraMultipla
Blödande JaNej
Polyp 3.8.6 Antal Enstaka Huvudlokaler
NågraMultipla
Skaft BredbasigSkaftad
Storlek Liten (< 5 mm)Medel (5-20 mm)Stor (> 20 mm)
Blödande JaNej
Tumor 3.8.7 Storlek Liten Huvudlokaler
MedelStormm i diameter
Sid 29EGD Term Ventrikeln
Term Textuell definition Kommentar
Övrigt
Framskjutande lesioner
Jätteveck Stora slemhinneveck, > 1 cm på höjd,vanligen i corpus, vilka ej låter sig utslätasens av maximal luftinsufflation..
Förekommer vid Ménétrier, Zollinger-Ellison, carcinom; kan förväxlas medgastriska varicer
Papler /Protrusion
Konisk-halvsfärisk upphöjning, 2 - 5 mmstor, ofta multipla, oftast rodnade, iblandmed navlad topp. ibland med erosion påtoppen
Histologiskt ofta leucocytinfiltrerad,
Polyp En vid basen väl avgränsad upphöjning frånmucosan skaftad eller bredbredbasig, avvarierande storlek
Histologi avgör typ.Ange storlek, utseende, bredbasig/stjälkad, lokal
Tumor Protrusion av variabel form och storlek Som med polyp: ange storlek, form, antal,avgränsning, omgivning, yta. Används oftadå malignitet misstänks, men beskrivervolymtillskott i vävnaden
Sid 30EGD Term Duodenum
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde LokalTumör(forts)
3.8.7.1 Typ Submukös
3.8.7.4 Exofytisk3.8.7.5 Ulcererad
3.8.7.6 Infiltrativ
Cirkumferent JaNej
Blödande JaNejBlödnings-stigmata
Varicer 3.8.8.2 Blödande Ja Huvudlokaler
NejBlödnings-stigmata
Övrigt Huvudlokaler
Nedsänkta lesioner
Erosion 3.9.2 Antal Enstaka Huvudlokaler
NågraMultipla
Utbredning LokaliseradeUtspridda
Blödande JaNejBlödnings-stigmata
Sid 31EGD Term Ventrikeln
Term Textuell definition Kommentar
Submukös Bred protrusion mot lumen, som är täckt avnormal slemhinna. Karakteristiskaöverbryggande slemhinneveck mot normalventrikelvägg. Kan vara navlade medcentral ulceration
Täckande slemhinna kan oftast lyftas medpxtång
Exofytisk In mot lumen växande tumor
ulcererad exofytisk tumör med ulceration Kan också förekomma som nedsänkt lesion
infiltrativ Tumör med stel och förtjockadventrikelvägg.
Ibland flack lesion. Ger misstanke på scirr
Varicer Slingriga kärl > 5 mm vida Varicer i ventrikeln förekommer oftast runtcardia och i fornix.
I MSG/ESGE finns härSuturgranulom; utgår i dennaversion
Övrigt
Nedsänkta lesioner
Erosion Vit (fibrin-) / svart (hämatin-) fläck adherentmot slemhinnan, ibland med rodnadrandzon, ibland med upphöjd bas (papel). .
Tidigare har skiljts mellan komplett (vit fläckpå upphöjning) och inkomplett (vit fläck utanupphöjd botten). Undvik ” erosiv gastrit” , använd erosivgastropati.Histologiskt: epiteldefekt
Sid 32EGD Term Duodenum
Avsnitt Term Ref. Attribut Attr. värde Lokal
Ulcus 3.9.3 Antal Ange Huvudlokaler
Storlek Största diameter mmForm Ytlig
DjupLinjär
Blödande Ja/NejIA: aktivt pulserande
IB: Aktivt strömmande
3.6.3.8 IIA; synligt kärl
IIB: koagel / svart botten
III: ej blödnings-tecken
Mallory-Weisslesion
2.6.4.4.1 Blödande ja
2.9.1 nej
Ärr 3.9.6 Antal Enstaka Huvudlokaler
Multipla
Divertikel 3.9.7.1 Huvudlokaler
Fistel 3.9.7.2 Huvudlokaler
Gastrostomi 3.9.7.4 Huvudlokaler
Övrigt Huvudlokaler
Sid 33EGD Term Ventrikeln
Term Textuell definition Kommentar
Ulcus Substansförlust i slemhinnan, av varierandestorlek, djup och utseende
Slemhinnedefekt nedom / i muscularismucosae. Lokalisationen, samt studiet avomgivningen, kanterna och botten kanhjälpa i bedömningen av ulcerationens artoch blödningsrisk
Aktiv pulserande blödning (Forrest 1A)
Sivande blödning (Forrest 1B)
Synlig kärlpipa, ej pågående blödning.(Forrest 2A)
Koagel fast i sårkrater, svartsårkraterbotten. Ej pågående blödning.(Forrest 2B)
Ulcus utan synlig blödningskälla. (Ejpågående blödning, Forrest 3)
Mallory-Weisslesion
(Vanligen) längsgående rift i slemhinnan icardiaregionen, ibland övergående motesofagusslemhinnan.
I MSG/ESGE placerad somesofageal lesion.Skall klassas avseende blödning: om blöderkallad Mallory-Weiss syndrom.
Ärr Ljus förändring av slemhinnanskonfiguration som tecken till tidigare djupareslemhinnedefekt.
Karaktären bör bedömas, eftersom fyndetkan förväxlas med malignitet.Px vid minsta osäkerhet
Divertikel Divertikel
Fistel Fistel
Gastrostomi Kirurgiskt konstruerad anastomos till annattarmparti, cysta eller liknande.
Anges! Antingen som operationstyp, ellerspecificerat i relation till frågeställningen
Övrigt
Sid 34EGD Term Duodenum
Duodenum
Avsnitt Term Ref Attribut Attr. värde Lokal
NormalNormal Huvudlokaler
LumenNormalt
Stenos 4.1.3.2.1 Utseende Huvudlokaler
Passerbar JaNej
Yttre kompressionPasserbar Ja
Nej
Deformitet 4.1.6 Utseende Huvudlokaler
4.1.6.2.2 Postulcerös
Fynd efter tidigareingrepp
Anastomos Huvudlokaler
Övrigt Huvudlokaler
Sid 35EGD Term Duodenum
Term Textuell definition Kommentar
NormalNormal Bulben och duodenum pars descendens
inspekterat till väl distalt om plicalongitudinalis. Lumen symmetriskt meddistalt bulben väl framträdandeKerkringska veck, slemhinnan blek och vidnärbild villös yta.
Plicaregionen ofta översiktligt bedömbari frontoptik, men för noggrannbedömning krävs sidoptik.
LumenNormalt Lumen symmetriskt med distalt bulben väl
framträdande Kerkringska veck
Stenos Förträngning av lumen som bedöms beropå process i duodenalväggen
Stenos i bulben beror ofta på sår ellerärrskrumpning, längre distalt ofta påinflammation, yttre tryck och neoplasm.En skarp krök mellan bulb och parsdescendens ska ej misstolkas somstenos.
OBS! skillnaden mot MST/ESGEsom här har stenosindelningenextern, benign inre, maligninre
Yttrekompression
Förträngning av lumen som bedöms beropå tryck från något i duodenumsomgivning
Deformitet Deformering av lumen Deformering p.g.a. yttre tryck ses oftastdistalt om bulben
(Post-)ulcerös deformering av bulben.Ärrstråk kan avdela bulben i en - flerautbuktningar (” klöverblad” ) vilket kanförsvåra överblicken.
Om man trots goda undersöknings-betingelser med luftinsufflation i bulben ejfår överblick över området kan detta talaför stenos.OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Fynd eftertidigareingrepp
Anges! Antingen som operationstyp, ellerspecificerat i relation till frågeställningen
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Övrigt
Sid 36EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt Term Ref Attribut Attr. värde Lokal
InnehållNormalt
Blod Typ av blod Huvudlokaler4.2.6.1 Färskt4.2.6.2 Koagel4.2.6.3 Hämatin
Främmande kropp Huvudlokaler
Övrigt
SlemhinnaNormal
Erytematös(Hyperämisk)
Utbredning Huvudlokaler
4.5.6.1 Lokaliserad4.5.6.2 Fläckformigt4.5.6.3 Diffust
Blödande JaNejBlödningsstigmata
Förtjockad Utbredning Huvudlokaler
4.5.7.1 Lokalt4.5.7.2 Fläckformigt4.5.7.3 Diffust
Blödande JaNejBlödningsstigmata
Nodulär Utbredning Huvudlokaler
4.8.3.1 Lokaliserad
4.8.3.3 Diffust
Sid 37EGD Term Duodenum
Term Textuell definition Kommentar
InnehållNormalt Duodenum är vanligen tom. Måttlig mängd
gul/gulgrön vätska kan ses komma frånpapillen.
Om större mängder innehåll finns iduodenum, så att sug måste användas,bör passageproblem längre ner i tarmenmisstänkas
Blod färskt Färskt blod OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
koagel Koagler
hämatin Gamla flytande svarta blodrester
MST/ESGE har här Parasiter,typ Ascaris etc.
Främmandekropp
Främmande föremål i duodenum, avsiktligteller oavsiktligt placerat där.
Anges! OBS!Skillnaden motMST/ESGE
Övrigt
SlemhinnaNormal Blekt rosa, glänsande, med i pars
descendens fin granulering som låterendoskopikern ana villösa strukturen.
Att ‘ana villösa strukturen’: kräver oftavätska!Termen saknas i MST/ESGE!
Röd Fläck (=avgränsad yta) av röd mucosa Kräver referensslemhinna. Alternativabenämningar: röd, rodnad, erytematösOBS!Skillnaden mot MST/ESGE
lokaliserat fläckigt Omväxlande normal och röd slemhinna
diffus Diffust utbredd rodnad
Förtjockad En slemhinna som ter sig ödematös, oftamed benägenhet till kontaktblödning
OBS! Skillnaden motMST/ESGE
lokalt Inom ett begränsat område, t.ex. bulben.
Fläckformat Fläckigt utbredd svullnad
Diffust Diffust utbrett ödem i duodenum
Nodulär Spritt över slemhinnan: små (= upp tillnågra mm) ofta multipla upphöjningar,utan färgförändring, diffust eller inombegränsat område
Nodulär slemhinna ovanlig i bulben - enorsak kan vara hyperplasi av Brunnerskörtlar (kan vara allt från nodulär till små-polypös), en ovanligare är lymfvävnad.
Lokaliserad Nodulerad slemhinna inom ett begränsatområde
Histologi avgör
Diffust Nodulerad slemhinna diffust i duodenum
Sid 38EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt Term Ref Attribut Attr. värde Lokal
Villusatrofi 4.5.3.1 Utbredning Huvudlokaler
Hämorrhagisk Utbredning Huvudlokaler
4.6.4.3.1 Lokalt
4.6.4.3.2 Fläckformigt
4.6.4.3.3 Diffust
Blödande Ja
Nej
Blödningsstigmata
Övrigt
Flata lesionerFläck 4.7.2 Antal Enstaka Huvudlokaler
Några
Multipla
Blödande Ja
Nej
Subepitelial
Hämatinfläckig
Angioectasi 4.7.7.4 Antal Huvudlokaler
Enstaka
Några
Multipla
Sid 39EGD Term Duodenum
Term Textuell definition Kommentar
Villusatrofi Vid glutenenteropati ses ofta glesaKerkringska veck med reducerad höjd. Ejsällan är vecken naggade. Villusstrukturkan inte anas
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE´s” Atrofi” :” Atrofi” är en histologisk diagnos.Mucosan vid obehandlad celiaki saknarförvisso villi, men är som regel fögaatrofisk vad gäller mucosatjockleken
MST/ESGE har här indelning ilokaliserad, fläckvis, ellerdiffus atrofi.
Hämorrhagisk Hämorrhagisk slemhinna, vanligenproximalt i duodenum, ofta förenat medhemorrhagisk gastropati.
Se motsvarande term i ventrikeln!OBS! Skillnaden mot MST/ESGE
Lokalt Hämorrhagisk slemhinna inom ettbegränsat område
Fläckvis Fläckvis utbredning av hämorrhagiskslemhinna
Diffust Diffust utbredd hämorrhagisk slemhinna
Övrigt
Flata lesionerFläck Ett litet (> 1 mm, < 5 mm) område med till
kulör eller/och ytstruktur förändradslemhinna.
Angioectasi a) kärlektasier med punktformiga rodnadersom konfluerar och kan finnas stråkformigtpå slemhinnevecken i antrum, alt diffust
Angioektasi är en samlingsbeteckning föralla typer av kärlförändringar a) histologiavgör typ b) angiodysplasierOBS! Skillnaden mot MST/ESGE
b) ofta 2-5 mm, avgränsad röd fläck, medblekare randzon och med tydliga små kärlvid noggrann inspektion) telangiectasi-lika
Sid 40EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt Term Ref Attribut Attr. värde Lokal
Angioectasi (forts.)Blödande Ja
Nej
Blödningsstigmata
Övrigt
Framskjutande lesionerPolyp 4.8.6 Antal Enstaka Huvudlokaler
Några
Multipla
Skaft Bredbasig
Skaftad
Storlek Liten (< 5 mm)
Medel (5-20 mm)
Stor (> 20 mm)
Blödande Ja
Nej
Tumor 4.8.7 Storlek Liten Huvudlokaler
Medel
Stor
mm i diameter4.8.7.1 Typ Submukös
4.8.7.4 Exofytisk
4.8.7.5 Ulcererad
4.8.7.6 Infiltrativ
4.8.7.3 Villös
Cirkumferent Ja
Nej
Blödande Ja
Nej
Blödningsstigmata
Övrigt
Sid 41EGD Term Duodenum
Term Textuell definition Kommentar
Angioectasi (forts.)
Framskjutande lesionerPolyp En vid basen väl avgränsad upphöjning
från mucosan skaftad eller bredbredbasig,av varierande storlek
Histologi avgör typAnge storlek, utseende, bredbasig/stjälkad, lokal
Tumor Protrusion av variabel form och storlek Används ofta då malignitet misstänkes,
men beskriver volymtillskott i vävnaden
Ange storlek, form, yta, avgränsning,
omgivning, antal, lokal
submukös Submukös tumor. Utseendet kan gefingervisning angående typen.
Exofytisk Exofytiskt oregelbundet blomkålsartatväxande tumor
Ulcererad Tumor vars utseende fr. a. kännetecknasav (vanligen oregelbunden) ulceration
Infiltrativ Tumör vars växtsätt fr.a. framträder sominfiltrativt.
Villös Villös tumor. Egentligen en histologisk diagnos; villösaadenom i duodenum har dock en relativtkarakteristisk bild
Övrigt
Sid 42EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt Term Ref Attribut Attr. värde Lokal
Nedsänkta lesionerErosion (Afta) 4.9.2 Antal Enstaka Huvudlokaler
Några
Multipla
Utbredning Lokaliserade
Utspridda
Blödande Ja
Nej
Blödningsstigmata
Ulcus 4.9.3 Antal Ange Huvudlokaler
Storlek Största diameter i mm
Form Ytlig
Djup
Linjär
Blödande Ja
Nej
IA: aktivt pulserande
IB: Aktivt strömmande
4.6.3.8 IIA; synligt kärl
IIB: koagel/svart botten
III: ej blödnings-tecken
Sid 43EGD Term Duodenum
Term Textuell definition Kommentar
Nedsänkta lesionerErosion Defekt i ytepitelet där djupet av lesionen ej
bedöms penetrera detta..Observera svårigheterna att korrektbedöma erosioner endoskopiskt
Ulcus Mucosadefekt uppenbart djupare änytepitelets tjocklek. Förutom attributenantal, form, storlek, bas, kant ochomgivning, skall även utvecklingsstadium -blödande, färskt eller i läkningsfasbedömas.
Aktiv pulserande blödning. (Forrest typ 1A)
Sivande blödning (Forrest typ 1B)
Synlig kärlpipa, ej pågående blödning.(Forrest typ 2A)
Blek protuberans från (och med sammafärg som) ulcusbotten, glänsande, pärllikeller genomskinlig; är ett tecken på storrisk för förnyad blödning
Koagel fast i sårkrater, svartsårkraterbotten. Ej pågående blödning.(Forrest typ 2B)
"Portvaktskoagel" (Sentinel clot);förändringar med tiden gör distinktionenmellan färskt koagel och organiseratfibrin svårt att bedöma: Pigmenteradplugg som kan ha varjehanda färgfastsittande på en flack ulcusbotten okan imitera synlig kärlpipa
Ulcus utan synlig blödningskälla. (Ejpågående blödning, Forrest typ 3)
Sid 44EGD ”Endoskopisk diagnos”
Avsnitt Term Ref Attribut Attr. värde Lokal
Ulcusärr 3.9.6 Antal Enstaka Huvudlokaler
Multipla
Divertikel 3.9.7.1 Antal Enstaka Huvudlokaler
Multipla
Fistel 3.9.7.2 Huvudlokaler
Övrigt
Sid 45EGD Term Duodenum
Term Textuell definition Kommentar
Ulcusärr Ulcusärr, ofta linjärt, ibland med radierandeveck, vanligen med av tidigareulcerationen framkallad deformering avomgivningen.
Divertikel Divertikel. Finns oftast i duodenum descendens.Divertiklar ses ofta intill papillen. Dennakan vara belägen på åsen mellan tvåsådana eller inne i en divertikel.
Divertiklar Röntgen kan oftast bättre. visualiseradivertiklar än endoskopi
Fistel Fistel. Specificeras om möjligt, t.ex. somCholecysto- eller choledochoduodeno-stomi
Övrigt
Sid 46EGD ”Endoskopisk diagnos”
”Endoskopisk diagnos”
Kommentar: Detta avsnitt kan i förstone synas udda. Dock ingår onekligen diagnosangivelsei dokumentationen av en endoskopi. I MST/ESGE anges således det minsta antaldiagnoser som ska finnas tillgängliga vid datorstödd rapportgenerering; diagnosernahar där delats upp i ”vanliga” (Main diagnosis) och ”övriga”, i alfabetisk ordning.Ur uppföljningssynpunkt och för produktionskontroll kan det också tänkas varamotiverat att ange en specifik resultatdiagnos. Denna kan givetvis ibland sammanfallamed den för remittenten väsentliga diagnosen, men gör så långt från alltid.Ur praktisk synpunkt kan uppräkningen användas för att belysa problemen medrelationen mellan KSH97 och kliniska verkligheten, och alltså utgöra underlag förförslag till fördjupningskoder.I MST/ESGE föreslås diagnoserna kunna förses med attributen Misstanke på,Verifierat, Uteslutet, Uppföljning av, samt Behandling av. Där nedanståendeförteckning avviker från MST/ESGE har detta kommenterats; ordningsföljden mellandiagnoserna har i några fall justerats.
EsofagusKommentarer KSH97
Vanligaste diagnosernaNormal Se nedanRefluxesofagit K21.0Varicer Ur KSH97:
I85.0 Esofagusvaricer med blödningI85.9 Esofagusvaricer utan blödning, EsofagusvaricerUNS
I85.0/9
Striktur, benign Ur KSH97:K22.2 Obstruktion av esofagus. Kompression,konstriktion, stenos och striktur av esofagus.Utesluter: Medfödd stenos eller striktur i esofagus(Q39.3)
K22.2
Tumor, malign Ur KSH97C15.3 Malign tumör i övre tredjedelen av esofagusC15.4 Malign tumör i mellersta tredjedelen avesofagusC15.5 Malign tumör i nedre tredjedelen av esofagusC16.0 Malign tumör i kardia, Gastroesofagalagränszonen, Kardioesofagala gränszonen, Övremagmunnen
C15.3-5
Cylinderepitel-klädd esofagus
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE:Diagnosen ‘Barrett´s esofagus’ kräver histologi
se nedan
Ulcus Ur KSH97K22.1 Sår i esofagus, Peptiskt sår, Svamputlöst sår,Sår i esofagus (orsakat av): kemikalier, läkemedel,UNS. Tilläggskod kan användas för att ange yttreorsak (kapitel XX)
K22.1
Sid 47EGD ”Endoskopisk diagnos”
Kommentarer KSH97Övriga
Achalasi Ur KSH97K22.0 Achalasia cardiae, Achalasia UNS,Kardiospasm. Utesluter: Medfödd kardiospasm(Q39.5)
K22.0
Tumor, benign Ur KSH97D13.0 Benign tumör i esofagusHistologi krävs
D13.0
Tumor,submukös
??
Divertikel Ur KSH97K22.5 Esofagusdivertikel, förvärvad. Utesluter:Medfödd divertikel i esofagus (Q39.6)Kan ‘medfödd’/’förvärvad’ avgöras?
K22.5
Fistel ??Främmandekropp
Ur KSH97T18.1 Främmande kropp i esofagus+ orsak till det hela. Behov av fördjupning förstent?
T18.1
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE:Hiatusbråck och Mallory-Weiss placerat underventrikel
Candida-esofagitAnnan esofagit exkluderar refluxesofagit K20Polyp D13.0 (?)Fynd eftertidigare op.
typ anges. Minst dåliga KSH97-kod:Z09.0 Kontrollundersökning efter kirurgi förandra tillstånd
Z09.0
Utseende someftersklerosering
som ovan med fördjupningskod? ??
Ärr ??se nedan
Schatzki´s ring K22.2??Övrigt
VentrikelVanligaste diagnoserna
Normal se nedanGastropati se nedan
erosiverytematösmedförtjockadslemhinna
Obs! skiljer från MST/ESGE:” hypertrofisk”ev. hypertrofisk är histologisk diagnos
hämorr-hagisk
Sid 48EGD ”Endoskopisk diagnos”
Kommentarer KSH97som vidportalhypertensionpapulös
Obs! skiljer från MST/ESGE:somhär har‘Atrofi’ och ‘Gastritmisstanke’; utgår
Ulcus I KSH97:Innefattar: Erosion (akut) i ventrikeln. Sår i pylorus.Sår i kardia. Utesluter: Akut hemorragisk erosivgastrit (K29.0). Peptiskt sår UNS (K27.-)Hur värderar endoskopikern ‘akut’?
K25.9
medblödning
K25.4
stomalt I KSH97:Innefattar: Ulcus (eller erosion): anastomotiskt,gastrointestinalt, gastrojejunalt, gastrokoliskt, jejunalt, stomalt. Utesluter: Primärt ulcus i tunntarmen(K63.3)
K28.4/9
ulcusärr ??Polyp I KSH97:
K31.7 Polyp i magsäcken och tolvfingertarmenUtesluter: Adenomatös polyp i magsäcken (D13.1)Diagnosen adenom kräver histologi
K31.7
Tumorav maligntutseende
MST/ESGE:som har härcarcinom / lymfom; får histologi avslöja.
C16.1-4
Obs! skiljer från MST/ESGE:somhär harearly castric cancer utgår- kräver resektion
submucös ??Övrigt
Angioectasier I KSH97:I78.8 Andra specificerade sjukdomar i kapillärernavarav specificeratI78.0 Hereditär hemorragisk telangiektasi, Rendu-Osler-Webers sjukdom
I78.8(A?)
Exulceratiosimplex
OBS! Skillnaden mot MST/ESGE:Dieulafoy I KSH97:I77.2 Artärruptur. Erosion, fistel eller sår i artärligger väl närmast
I77.2(V?)
Blödning avokänt ursprung
I KSH97:K92.2 Gastrointestinal blödning, ospecificerad.Magsäcksblödning UNS, Intestinal blödning UNS.Utesluter: Akut hemorragisk gastrit (K29.0), Blödningi anus och rektum (K62.5), Gastrointestinal blödningvid ulcus (K25-K28)
K92.2
Yttrekompression
I KSH97: (närmast)K31.8 Andra specificerade sjukdomar i magsäckenoch tolvfingertarmen. Aklorhydri, Gastroptos,Timglaskontraktion av magsäcken.
K31.8(Y?)
Divertikel I KSH97:K31.4 Divertikel i magsäcken. Utesluter: Medfödddivertikel i magsäcken (Q40.2)Förvärvad/medfödd: tveksamt endoskopiskt
K31.4
Fistel I KSH97: K31.6
Sid 49EGD ”Endoskopisk diagnos”
K31.6 Fistel i magsäcken och tolvfingertarmen.Gastrokolisk fistel, Gastrojejunokolisk fistel.Kommentarer KSH97
Främmandekropp
I KSH97:T18.2 Främmande kropp i magsäcken+ orsak till det hela
T18.2
Retention ??Helicobacterpylori infektion
om fastställd med ex snabbtest på biopsi ??
Fynd som vidtidigare op.
typ anges. Minst dåliga KSH97-kod:Z09.0 Kontrollundersökning efter kirurgi förandra tillstånd
Z09.0
Ärr ??se nedan
Varicer I KSH97I86.4 Varicer i magsäcken
I86.4
Submucöstumor
??
Övrigt
DuodenumVanligaste diagnoser
Normal Se nedanDuodenopati Se nedan
Erosiverytema-tösmedförtjockadslemhinnahämorr-hagisk
UlcusDuodeni Ur KSH97:Innefattar: Erosion (akut) i duodenum, Postpylorisktsår, Sår i duodenum. Utesluter: Peptiskt sår UNS(K27.-)
K26.9
blödande K26.4(Postulceröst)deformeradbulb
??se nedan
ÖvrigtAngioectasier I KSH97:
I78.8 Andra specificerade sjukdomar i kapillärernavarav specificeratI78.0 Hereditär hemorragisk telangiektasi, Rendu-Osler-Webers sjukdom
I78.8(A?)
I78.0
Blödning avokänt ursprung
I KSH97:K92.2 Gastrointestinal blödning, ospecificerad.Magsäcksblödning UNS, Intestinal blödning UNS.Utesluter: Akut hemorragisk gastrit (K29.0), Blödningi anus och rektum (K62.5), Gastrointestinal blödningvid ulcus (K25-K28)
K92.2
Nodulärslemhinna
Obs! skiljer från MST/ESGE:somhär har Brunnerhyperplasi; kräver histologi
Sid 50EGD ”Endoskopisk diagnos”
Kommentarer KSH97Coeliaci-misstanke
Obs! skiljer från MST/ESGE:somhär har‘atrofi’ . I KSH97:K90.0A Celiaki, glutenenteropati, säkerställd; K90.0BCeliaki, glutenenteropati, sannolik men ej säkerställd;K90.0X Celiaki, glutenenteropati, UNS
K90.0B
Crohn I KSH97:K50.0 Crohns sjukdom [regional enterit] itunntarmen. Regional ileit, Terminal ileit, Regionalenterit eller Crohns sjukdom i duodenum, jejunumoch ileumnärmast?
K50.0
Divertikel I KSH97:K57.1 Divertikel i tunntarmen utan perforation ellerabscess. Divertikel i tunntarmen UNS, Utesluter:Divertikelsjukdom i både tunntarmen och tjocktarmenutan perforation eller abscess (K57.5).
K57.1
Fistel I KSH97:K31.6 Fistel i magsäcken och tolvfingertarmen.Gastrokolisk fistel, Gastrojejunokolisk fistel.
K31.6
TumorMalign I KSH97:
C17.0 Malign tumör i duodenumC17.0
Submukös ??Polyp I KSH97:
K31.7 Polyp i magsäcken och tolvfingertarmenUtesluter: Adenomatös polyp i magsäcken(D13.1)Diagnosen adenom kräver histologi
K31.7
Fynd som eftertidigare op
typ anges. Minst dåliga KSH97-kod:Z09.0 Kontrollundersökning efter kirurgi förandra tillstånd
Z09.0
Ärr ??se nedan
Övrigt
Problemtermer:Kommentar Förslag
Normal Saknas i KSH97. Närmast torde kommaObservation/utredning för misstänkt mag-tarmsjukdommöjligt alternativRiktad hälsokontroll avseende andra specificeradesjukdomar Z13.8E
Z03.8E
Cylinderepitelklättesofagussegment
Om denna och nästa diagnos ska betraktas som ett led irefluxsjukdomen, borde diagnosen ligga underK21 Gastroesofagal refluxsjukdom (återflöde avmaginnehåll till matstrupen)möjligt alternativtAndra specificerade sjukdomar i esofagus K22.8 + t.ex. C
K21.2 (?)
Barrett´s esofagus Som ovan antingenellerAndra specificerade sjukdomar i esofagus K22.8 + t.ex. B
K21.3 (?)
Sid 51EGD ”Endoskopisk diagnos”
Kommentar FörslagMallory-Weisslesion
I KSH97 finnsK22.6 Gastroesofagalt lacerationssyndrom med blödning,Mallory-Weiss syndrommånga gånger undersöks patienten efter det blödningenupphört, d.v.s. då enbart lesionen kvarstår. Alltså platsför fördjupningsdiagnoser enl förslagGastroesofagalt lacerationssyndrom utan blödning
K22.6A
K26.6B
Angioectasier Ingen bra placering för de olika formerna finns i KSH97;minst dåligt förslag (?)I78 Sjukdomar i kapillärerna / Morbi vasorumcapillarium.Med fördjupningskod, utom för Osler
I78.8+
I78.0
Ärr Saknas i KSH97Möjligplacering som fördjupningskod under 31.8 Andraspecificerade sjukdomar i magsäcken ochtolvfingertarmenEx K31.8S
K31.8S
Deformerad bulb Som ovan. K31.8D
Exulceratiosimplex Dieulafoy
Ingen bra hjälp finns i KSH97; minst dåligt förslag (?):I77 Andra sjukdomar i artärer och arterioler (småartärer)I77.2 Artärruptur. Erosion, fistel eller sår i artär
I77.2
Erosion I KSH97 placerad underK25 Sår i magsäcken / Ulcus ventriculi.Innefattar: Erosion (akut) i ventrikeln, Sår i pylorus, Sår i kardia,Utesluter: Akut hemorragisk erosiv gastrit (K29.0)Placeringen logisk om det är epiteldefekt, men den är urflera synpunkter problematisk• Endodoskopisk erosion är kanske inte alltid erosion1
• Om det akuta kan sällan endoskopikern orda• Utan fördjupningskod förlorar K25 närmast intresse
ur statistisk synpunkt.Förslag: placera den under K29 alternativt K31.8
Gastropatierna Ligger närmast till hands att placera under KSH97´sK29 Inflammation i magsäcken och tolvfingertarmen /Gastritis et duodenitis.
Dock• relationen mellan histologi och endoskopifynd dålig• om tidaxeln kan sällan endoskopikern orda• ej heller utifrån utseende säkert om etiologinFörslag: Fördjupningskoder under (som minst dåligaalternativ) K29.6 Annan specificerad gastritAlternativt K31.8. Exempelerosiv K29.6E, med förtjockad slemhinna K29.6F,hämorrhagisk K29.6H, som vid portal hypertensionK29.6L, papulös K29.6P, etc
K29.6+
1 För några till enstaka kanske tveksamt om endoskopiska erisionen alltid är en epiteldefekt: Gad, Adel.Erosion::A Correlative Endoscopic Histopathologic Multicenter Studie. Endoscopy 1986; 18:76-9. I uttalade fallmer säkert epiteldefekt: Hedenbro JL, Offenbartl K, Willén R. Varioliform gastritis - an endoscopic presentationform of Helicobacter Pylori. Annals of Saudi Medicine 1995;15:532
Sid 52EGD ”Endoskopisk diagnos”
Kommentar FörslagDuodenopatierna Som ovan
Förslag:fördjupningskoder under K29.8 DuodenitK29.8+
Sid 53EGD Förklaringar
Förklaringar till term/klassifikationsval
Förteckningen avser dels att ge bakgrund till några kommentarer, dels ge underlag för fortsattdiskussion av de problemtermer som tagit mest av termgruppenstid.Generellt har klassifikationerna i MST/ESGE svagheten att fler än en klassifikationsaxel ärinblandad, samt att indelningarna är dåligt/ej alls studerade ur inter/intraobservationssynpunkt.
RefluxesofagitGruppen har valt klassifikationen enligt LosAngelesförslaget med motiveringen: Av de mångaklassifikationer som finns torde den hittills mest använda vara Savary-Miller´s. Problemen meddenna klassifikation är dels att den finns i flera varianter, dels oacceptabelt stor intra- ochinterobservatörsvarabilitet, slutligen att den kombinerar slemhinneskadans omfattning med de ev.komplikationer - ulcera etc - som kan uppstå och som bättre särredovisas.I alla dessa avseenden bedöms klassifikationen enligt LAsystemet överlägsen.• Armstrong D et al. The Endoscopic Assessment of Esophagitis: A Progress Report on Observer
Agreement. Gastroenterology 1996;111:85-92
EsofagusvaricerVarje endoskopienhet tycks ha sin preferens bland ett otal klassifikationer. På flera centra användsalltfort den väl beskrivna men efter vad vi kunnat finna föga kontrollerade indelningen enligtDagradi [Dagradi A. Bleeding Esofagogastric Varices. Arch Surg. 1966, 92:344-8]. Conn harbeskrivit en till förloppet väl korrellerad och något interobservatörskontrollerad, men litetkomplicerad indelning [Conn H. Fiberoptic and Conventional Esophagoscopy in the Diagnosis ofEsophageal Varices. Gastroenterology, 1967, 52: 810-18. Conn H. Ammonia tolerance in thediagnosis of esophageal varices. A comparition of endoscopic, radiologic, and biochemicaltechniques.J Lab Clin. 1967; 70(3): 442-51]. I Europa tycks indelning enligt Paquet var mestanvänd; denna är dock endast definierad som ett antal teckningar, och interobservatörsvariationensyns ej ha blivit bedömd [Paquet K J. Prophylactic Endoscopic Sclerosing Treatment of theEsophageal Wall in Varices - A Prospective Controlled Randomized Trial. Endoscopy 1982; 14:4-5]. I OMED´s Terminology... och MST/ESGE beskrivs en fyragradig skala utan referens.
Bäst definierad och kontrollerad såväl avseende utvidgad klassifikationsmöjlighet som kliniskanvändbarhet syns Japanska gruppens indelning vara; denna finns i förenklad version i föreliggandetermförteckning.• Yasuo Idezuki and Japanese Research Society for Portal Hypertension. General Rules for
Recording Endoscopic Findings of Esophagogastric Varices (1991) World J Surg. 1995; 19:420-3.
• The Italian Liver Cirrhosis Project. Reliability of endoscopy in the assessment of varicealfeatures. J Hepatol. 1987; 4:93-8.
• The North Italian Endoscopic Club for the Study and Treatmentof Esophageal Varices.Prediction of the First Variceal Hemorrhage in Patients eith Cirrhosis of the Liver andEsophagealVarices. N Engl J Med. 1988; 319:983-9.
”Inlet Patch” - översikter och referenser:• Jacobs E, Dehou M F. Heterotopic Gastric Mucosa in the Upper Esophagus: A Prospective Study
of 33 Cases and Review of Literature. Endoscopy 1997; 29:710-5.
Sid 54EGD Förklaringar
• Spechler S J. Barrett´s esophagus. Current Opinion in Gastroenterology. 1992; 8:573-8.
Forrest´s indelning av blödande ulcera:Som många klassifikationer innehåller den ursprungliga artikeln inte exakt den sedermeraaccepterade och dokumenterat användbara indelningen.• Heldwein W, et al. Is the Forrest Classification a Usful Tool for Planning EndoscopicTherapy of
Bleeding Peptic Ulcers? Endoscopy 1989 21:258-62.• Forrest J, et al. Endoscopy in Gastrointestinal Bleeding. Lancet ii 1974; ii:394-7.
Barrett:Vad endoskopisten kan se är att skivepitelslemhinnan i ett definerat minsta avsnitt - i praktiken detminsta avsnitt som med rimlig interobservatörsvarabilitet går att bestämma - av esofagus har ersattsav en slemhinna typisk för ventrikelslemhinnan, d.v.s. med cylinderepitel. Tidigare ansågs detta nogför diagnosen. Dock har definitionen - givetvis av praktiska skäl, med hänsyn till ev. kontrollbehov -reviderats till att nu endast beteckna ett esofaussegment av cylinderepitel med påvisad intestinalmetaplasi.• Walter B, Willen R. Matstrupskancern ökar. Läkartidningen 1996;93:1643-7.• Sampliner R, and The Practice Parameters Committee of the American College of
Gastroenterology. Practice Guidelines on the Diagnosis, Surveillance, and Therapy of Barrett´sEsophagus. Am J Gastroenterol 1998;93:1028-36